Räntorna stiger i Sverige – så ser hösten ut för Riksbanken, ECB och Fed

Svenska långräntor har stigit tydligt under juli. 2-årsräntan har ökat med 24 punkter till 1,90 procent – den största månadsuppgången sedan februari 2024. Även 10-årsräntan har stigit kraftigt, upp 25 punkter till 2,46 procent.

FOTO: Shutterstock

Global ränteuppgång

Långräntorna har också stigit i flera större ekonomier, bland annat i Tyskland, USA och Japan – men där har rörelserna en tydlig bakgrund.

I Tyskland har räntorna stigit sedan i våras, då regeringen beslutade att lätta på den så kallade skuldbromsen och öka upplåningen för att finansiera investeringar i infrastruktur och försvar.

I USA har långräntorna rört sig uppåt till följd av stigande inflationsförväntningar kopplade till nya tullar. Samtidigt har den så kallade term premium – det avkastningskrav som investerare ställer för att binda kapital över längre löptider – ökat. Det hänger ihop med en bredare oro kring USA:s finanspolitik, ett högt upplåningsbehov och ökad osäkerhet kring centralbankens oberoende. Donald Trumps upprepade kritik mot Fed-chefen Jerome Powell, och spekulationer om en eventuell avsättning, har också skapat marknadsoro.

I Japan har räntorna rört sig uppåt inför helgens val till överhuset – ett val som kan få betydelse för hur landet bedriver sin finanspolitik framöver.

Sverige sticker ut

I Sverige är orsakerna till ränteuppgången inte lika tydliga. Men som en liten och öppen ekonomi påverkas vi ofta av globala marknadsrörelser. Den ovanligt kraftiga nedgången i juni (-9,1 procent) kan också spela in. Nu ser vi en reversering.

En ytterligare förklaring – även om effekten sannolikt är begränsad – är att Riksbanken, till skillnad från exempelvis ECB, aktivt säljer av obligationsinnehav i stället för att enbart låta dem förfalla. Det ökar utbudet på marknaden och bidrar till ett visst räntetryck.

Fed väntas lämna räntan oförändrad

Näst på tur att lämna räntebesked står Federal Reserve – på onsdag (30 juli) klockan 19 svensk tid. Beskedet väntas dock bli odramatiskt; marknaden prisar in 96 procents sannolikhet för oförändrad ränta.

Fokus ligger i stället, som vanligt, på den efterföljande presskonferensen och utsikterna framåt.

Fed har länge brottats med motstridiga signaler i statistiken. Vissa veckor syns svaghetstecken på arbetsmarknaden – men betydligt oftare visar siffrorna en fortsatt stark amerikansk ekonomi.

Det mesta talar dock för att den första amerikanska räntesänkningen för året kommer på nästa möte i september, med möjlighet till en ytterligare sänkning på årets sista möte i december.

ECB och Sverige: ytterligare sänkningar möjliga – men osäkra

Europeiska centralbanken (ECB) lämnade nyligen styrräntan oförändrad, efter att ha sänkt den åtta gånger det senaste året. Förväntningarna på ytterligare sänkningar under hösten dämpades också något efter hökaktiga uttalanden.

ECB-chefen Christine Lagarde sade på presskonferensen att centralbanken är “på en bra plats”, men betonade samtidigt att osäkerheten är stor – särskilt kring effekterna av tullkriget med USA. ECB gör nu en "Fed", och intar en "vänta och se-hållning".

Marknaden räknar ändå med att ECB sänker räntan en gång till – troligen i december.

I Sverige är läget snarlikt. Riksbanken förväntas sänka räntan igen mot slutet av året, troligen vid november- eller decembermötet. Inflationen överraskade uppåt i juni, men ökningen berodde i stor utsträckning på tillfälliga faktorer som högre priser på resor och biluthyrning. Underliggande trender pekar fortsatt nedåt, och KPI väntas falla under 2 procent nästa år.

Det ger utrymme för Riksbanken att stimulera ekonomin ytterligare – något det finns behov av. Arbetslösheten är högre än under de värsta månaderna av finanskrisen, och hushållens framtidstro är fortsatt svag enligt Konjunkturinstitutets senaste barometer.

Samtidigt kan Riksbanken inte avvika alltför mycket från ECB, särskilt inte med tanke på valutakursen. Historiskt har styrräntorna i Sverige och eurozonen rört sig nära varandra – större avvikelser än 25 punkter har varit ovanliga. Om ECB stannar på 2,0 procent, eller sänker ytterligare till 1,75, är det sannolikt att även Riksbankens ränta hamnar däromkring.

–––––––––––––––––––––––––––––––––

Samarbete med Affärsvärlden – Vill du fördjupa dig ytterligare i räntor, makro och börs? Affärsvärlden är en av de mest seriösa källorna för ekonominyheter i Sverige och kompletterar det jag skriver här på bloggen med dagliga analyser. Just nu har de dessutom ett extra bra erbjudande: halva priset på Premium Digital i tre månader. Tecknar du via den här länken stöttar du samtidigt bloggen.

–––––––––––––––––––––––––––––––––