El, charter och tillfälliga prischocker – hur mycket ska Riksbanken bry sig?
Jag fick en kommentar på X som jag tänkte försöka besvara här på bloggen. En del av frågan rörde nämligen elpriserna, som jag ändå hade planerat att skriva om. Elpriser är ett av de mest missförstådda inslagen i inflationsdebatten. Kanske det allra mest missförstådda. Ändå är chansen stor att de snart åter tar över rubrikerna.
Elpriser – tillfälliga toppar eller långvarigt problem?
Efter en ovanligt lugn sommar på elmarknaden ser hösten och vintern ut att bli dyrare. Vattenmagasinen i både Sverige och Norge har tappat stora volymer under sommarens högtryck, vindkraften har producerat mindre än normalt och flera kärnkraftverk står dessutom still för underhåll.
Det märks redan nu i augusti. Trots att det fortfarande är sommar och elförbrukningen är låg rusar priserna i södra Sverige (elområde 4). Snittpriset ligger hittills på omkring 63 öre per kilowattimme enligt Nord Pool – den högsta nivån sedan februari. Prognoserna pekar på fortsatt torrt och vindsvagt väder resten av månaden, vilket kan driva upp priserna mot närmare en krona per kWh.
Detta är viktigt också ur ett inflationsperspektiv. Augusti var en billig månad för el i fjol, vilket innebär att de höga priserna i år kan få ett extra genomslag i inflationssiffrorna. Att Riksbanken bara hinner få just denna månadssiffra på bordet inför septembermötet är därför olyckligt. Efter två raka inflationsbesvikelser menar många bedömare att det krävs en tydlig bekräftelse på att inflationsutvecklingen är tillbaka på rätt spår innan räntan kan sänkas igen.
Men är det verkligen så? Inte nödvändigtvis om vi pratar el, eller för den delen resor. För även om det kan kännas dramatiskt för hushåll och företag gäller det för Riksbanken att skilja på tillfälliga prisrörelser och bred inflationsdynamik.
Däremot kan en sänkning i ett läge med fortsatt hög inflation nagga förtroendet för Riksbanken i kanten. Men det är en annan diskussion, som jag inte tar här.
Penningpolitik är ett maraton
Frågan på X var ungefär: ”Ska Riksbanken basera räntor på sådana här idioti-priser?” och det korta svaret är nej – inte direkt. Riksbanken kan inte och bör inte anpassa sin penningpolitik efter varje tillfällig topp i elpriserna.
Det som spelar roll är inflationsutsikterna. Penningpolitik handlar om framtiden – minst ett år framåt, ofta två eller tre. Det är dit blicken måste riktas. Bara om de högre energipriserna spiller över på andra varor och tjänster finns det skäl att agera. Om stigande elräkningar pressar företagens kostnader kan det i nästa led leda till mer omfattande prisökningar i ekonomin. Det är först när dessa sekundära effekter får fäste – den så kallade pris- och lönespiralen – som Riksbanken på allvar behöver reagera.
Höga kostnader – lägre efterfrågan?
Man ska heller inte underskatta hur känsliga svenska hushåll är för just elräkningar. Det har de senaste vintrarna visat: höga elpriser väcker irritation, ilska och en känsla av otrygghet i privatekonomin. Det är därför inte svårt att föreställa sig ett läge där höga elräkningar i stället dämpar ekonomin och pressar ner den ”riktiga” inflationen – eftersom hushållen håller hårdare i plånboken och minskar annan konsumtion. Och just den typen av beteendeförändringar måste Riksbanken förstås också ta med i kalkylen.
Slutsats: Varken väder eller dyra solsemestrar ska styra Riksbankens räntebeslut
Elpriserna är notoriskt svängiga – låga på sommaren, höga på vintern – och styrs ofta av faktorer som varken Riksbanken eller svenska politiker kan påverka. För Riksbanken gäller det därför att bortse från bruset och i stället se till helheten: håller kärninflationen* sig i schack, och finns det risk att tillfälliga pristoppar sprider sig vidare i ekonomin? Så länge svaret är nej, är det inget som behöver vägas in i besluten.
–––––––––––––––––––––––––––––––––
Samarbete med Affärsvärlden – Vill du fördjupa dig ytterligare i räntor, makro och börs? Affärsvärlden är en av de mest seriösa källorna för ekonominyheter i Sverige och kompletterar det jag skriver här på bloggen med dagliga analyser. Just nu har de dessutom ett extra bra erbjudande: halva priset på Premium Digital i tre månader. Tecknar du via den här länken stöttar du samtidigt bloggen.
–––––––––––––––––––––––––––––––––