Kronan tar revansch – bäst i världen i år och fortfarande undervärderad
Vi backar direkt till 2023. Året då kronan hängde på repen.
Dollarn stod i 11 kronor, euron i 12. Diskussionen om att överge kronan för euron hade inte bara tagit fart igen. Den här gången var hotet mer påtagligt än någonsin.
Inte så märkligt. Den svaga kronan drev ju på inflationen.
Opinionsstödet rasade och i näringslivet talades öppet om att kronan spelat ut sin roll. ”Sorgebarn” och ”skvalpvaluta” var epitet som ofta hördes.
I den upphettade debatten gick inte oväntat Liberalerna i täten för motståndet. Dåvarande partiledaren Johan Pehrson gick till och med så långt att han ville införa euron utan folkomröstning.
”Svenska folket förtjänar en stark valuta och svenskt näringsliv förtjänar en stark valuta”, sa han till Aftonbladet.
 |
| BILD: Sveriges riksbank |
Från kris till ledarposition
Under det första halvåret i år stärktes kronan mer än någon annan av de större valutorna (G10-index). När detta skrivs är den upp omkring 14 procent mot dollarn sedan årsskiftet och några procent mot euron. Från bottennivån hösten 2023 är förstärkningen mot euron cirka 7 procent.
Det är en minst sagt imponerande återhämtning kronan stått för. Kanske en av de mest anmärkningsvärda i modern tid bland de större valutorna.
Vad ligger bakom kronans revansch?
Ränteläget och Riksbankens signaler
Med inflationen tillbaka nära målet och en försiktigare global räntebana har svenska räntor blivit mer attraktiva i relativ jämförelse. Riksbanken har dessutom tydligt markerat att man inte kommer att svara på kortsiktiga växelkursrörelser, vilket har ökat marknadens förtroende.
Det är värt att påminna om att Riksbanken konsekvent framhållit att kronan skulle stärkas på sikt. Nu börjar belöningen komma för det förtroende Thedéen och kollegorna visat för kronan.
Starka balanssiffror för AB Sverige
Sveriges bytesbalansöverskott ligger just nu klart över sitt långsiktiga genomsnitt, senast omkring 6,5 procent av BNP. När fler köper svenska varor och tjänster behöver de också köpa kronor – något som lyfter valutan.
Förbättrad riskaptit globalt
I takt med att osäkerheten på finansmarknaderna minskat har investerare vågat söka sig till mindre och mer cykliska valutor. Kronan är just en sådan – historiskt svängig men med hög avkastningspotential när ekonomin går starkt.
Men viktigast är kanske att narrativet kring kronan har vänt. Från att vara en valuta marknaden ”straffade” oavsett fundamenta, till att nu ses som ett potentiellt värdecase. När sentimentet vänder kan flödena bli självförstärkande – och det är precis vad vi ser.
Har mer att ge
Enligt Internationella valutafondens (IMF) årliga rapport External Sector Report 2025, som analyserar de finansiella obalanserna i världsekonomin och hur världens valutor är värderade, var kronan under förra året undervärderad med omkring 15 procent. Med årets förstärkning inräknad är undervärderingen sannolikt betydligt mindre, men mycket talar för att resan mot en fullt värderad krona ännu pågår. Vi kanske bara kommit halvvägs.
Vad betyder detta framåt?
Om kronan fortsätter att stärkas i linje med IMF:s bedömning kan den bli en viktig medspelare för Riksbanken. En starkare krona dämpar importpriserna och minskar inflationstrycket. I ett läge där Sverige redan ligger nära inflationsmålet kan det bana väg för tidigare och större räntesänkningar än marknaden hittills räknat med.
För svensk ekonomi är effekterna blandade. Vinnare blir hushåll, som gynnas av lägre priser på importerade varor och tjänster, samt företag med hög importandel som får lägre kostnader och bättre köpkraft. Förlorare kan bli exportörer som vant sig vid en svag krona som konkurrensfördel – även om IMF betonar att svensk export i grunden står på starka ben.
Kronan har rest sig – men striden är inte över
För tillfället tycks kronan ha fått en välbehövlig och välförtjänt andhämtningspaus från sina belackare. Med ett starkt första halvår och IMF:s ljusa prognos i ryggen finns nu chansen att den under lång tid framöver uppfattas som en styrka snarare än en hämsko för Sverige.
Men att tro att debatten om kronans framtid är över vore naivt. Förr eller senare kommer perioder av försvagning – det är ofrånkomligt – och med dem rösterna som åter kräver euron.
Själv är jag stark anhängare av kronan, så jag hoppas det dröjer.
Argumenten för kronan är lätta att hitta. Ett av de mest uppenbara är att titta på euroområdet. Det är oerhört fragmenterat – från Greklands turism och Tysklands bilindustri till Luxemburgs finansdominerade ekonomi. Många euroländer brottas dessutom med hög skuldsättning, strukturell arbetslöshet eller långsam reformtakt. Vi har väldigt lite gemensamt med flera av dessa ekonomier och riskerar att dras med i deras problem om vi delar valuta.
Förespråkare för euron lyfter ofta att en gemensam valuta skulle underlätta handeln och ge stabilare villkor för företag på lång sikt, genom att minska växlingskostnader och valutarisk. Det är en relevant poäng – men den väger lätt jämfört med värdet av att kunna föra en självständig penningpolitik. Det ger oss möjligheten att anpassa räntor och växelkurs efter våra egna konjunkturcykler och strukturella förutsättningar. Att lämna över kontrollen till Frankfurt vore som att sätta sig i baksätet och hoppas att föraren kör åt rätt håll.
Kronan är värd att försvara.
–––––––––––––––––––––––––––––––––
Samarbete med Affärsvärlden – Vill du fördjupa dig ytterligare i räntor, makro och börs? Affärsvärlden är en av de mest seriösa källorna för ekonominyheter i Sverige och kompletterar det jag skriver här på bloggen med dagliga analyser. Just nu har de dessutom ett extra bra erbjudande: halva priset på Premium Digital i tre månader. Tecknar du via den här länken stöttar du samtidigt bloggen.
–––––––––––––––––––––––––––––––––
