Inflationen 2021-2022: Vad låg bakom prisuppgångarna?

I dag läste jag ett intressant inlägg på X om inflation och vad som låg bakom uppgången 2021-2022, och kände att jag ville dela några tankar kring det.

Påståendet om penningmängd:

Kontot HWLinvest hänvisar till klassisk ekonomisk teori, starkt förknippad med Milton Friedman, som säger att inflation i grunden är ett monetärt fenomen. Om mängden pengar i ekonomin växer snabbare än produktionen av varor och tjänster kommer priserna att stiga.

Och här håller jag med HWLinvest – penningmängden är en central del av förklaringen, särskilt på längre sikt.

Under den här perioden förde dessutom Riksbanken en mycket expansiv penningpolitik med låga räntor och omfattande obligationsköp. Syftet var att stödja ekonomin under och efter pandemin, men det ledde också till en ökad penningmängd, högre skuldsättning och kraftigt stigande priser på bostäder och aktier.

Men är penningmängd och Riksbankens agerande hela förklaringen? Nej, långt därifrån.

Utbudschocken: Flaskhalsar och nedstängningar

Den inflation vi såg under 2021-2022 var i hög grad utbudsdriven. Störningar i produktionen, brist på insatsvaror, stigande energi- och råvarupriser samt logistiska problem pressade upp kostnader och priser. 

Det är viktigt att understryka att den här typen av inflation kan uppstå även utan en kraftig ökning av penningmängden, och att den ofta är svår för centralbankerna att hantera. 

Högre räntor biter nämligen dåligt på inflation som är utbudsrelaterad. Risken är att man bara kyler ner ekonomin i onödan – utan att komma åt grundorsaken. I vissa fall kan räntan till och med driva upp priserna ytterligare, när företagens ökade kostnader vältras över på konsumenterna. 

I slutänden kan alltså inflationen bli både mer smärtsam och svårare att få bukt med. Men för centralbankerna är räntan i stort sett det enda verktyg som står till buds.

Vad är då rätt?

Båda förklaringarna är riktiga och kompletterar varandra. Penningmängdens tillväxt över lång tid, pådriven av Riksbankens penningpolitik, har skapat en sårbarhet i ekonomin – med höga skulder, höga tillgångspriser och mycket pengar i omlopp. 

När utbudsstörningarna väl slog till, med högre kostnader för energi och råvaror, fanns redan en stor mängd pengar i systemet, och dessutom tillfördes ännu mer. Det gjorde att priserna kunde stiga snabbt. Utan den stora penningmängden hade effekten av utbudschockerna sannolikt blivit betydligt mildare.

Sammanfattningsvis:

Penningmängden och Riksbankens penningpolitik kan ses som den långsiktiga grundorsaken som byggt upp ett skört system. Men det var utbudsstörningarna som tände gnistan till de kraftiga prisökningarna.

–––––––––––––––––––––––––––––––––

Samarbete med Affärsvärlden – Vill du fördjupa dig ytterligare i räntor, makro och börs? Affärsvärlden är en av de mest seriösa källorna för ekonominyheter i Sverige och kompletterar det jag skriver här på bloggen med dagliga analyser. Just nu har de dessutom ett extra bra erbjudande: halva priset på Premium Digital i tre månader. Tecknar du via den här länken stöttar du samtidigt bloggen.

–––––––––––––––––––––––––––––––––