Kommentar till inflationssiffrorna – september 2025
Inflationen sjönk något i september enligt preliminära siffror. KPIF uppgick till 3,1 procent, medan kärninflationen (KPIF-XE) – det vill säga inflation med fast ränta exklusive energipriser – dämpades till 2,7 procent. Nedgången låg i stort i linje med marknadens förväntningar.
Exakt vad som låg bakom nedgången får vi veta när de definitiva siffrorna publiceras, men ett viktigt bidrag är sannolikt att semesterrelaterade kostnader – flygbiljetter, paketresor och biluthyrning – nu på allvar sjunker tillbaka. Företagens prisplaner och hushållens inflationsförväntningar är också stabila, och en starkare krona börjar dämpa importpriserna och minska kostnadstrycket i ekonomin, även om vi kommer se ännu mer av detta under nästa år.
Matpriserna kan också ha bidragit till nedgången i september. De har legat stabilt de senaste månaderna och noterade dessutom ett fall i augusti med 0,7 procent, vilket var första gången i år som priserna sjönk. Det är extra positivt eftersom matpriser har stor påverkan på hushållens inflationsförväntningar.
De svängiga elpriserna drog däremot upp inflationen – det vet vi redan nu. I september var elpriserna mer än dubbelt så höga som förra året, och särskilt höga var de i de folkrikaste elområdena SE3 och SE4, som väger tyngre i statistiken. Framöver väntas elpriserna stabiliseras, men under de närmaste månaderna kan baseffekter fortfarande jobba emot.
Min syn, som även delas av Riksbanken, är att inflationen nästa år når 2‑procentsmålet och sedan parkerar där. KPIF, målvariabeln, kan till och med sjunka något under 2 procent. Dagens siffror stärker den bilden. Det betyder inte att fler räntesänkningar är aktuella, men man kan i alla fall säga att det lutar mer åt ytterligare en sänkning än åt en höjning de kommande tolv månaderna. Konjunkturen är fortfarande frostig. Arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och ekonomin i stort rör sig långsamt. Små ljusglimtar syns här och där: detaljhandeln växer, tjänstesektorn har fått lite mer fart och KI:s konjunkturbarometer börjar sakta klättra. Men eftersom detta sker från låga nivåer och bara märks i delar av ekonomin räcker det inte för att tala om ett trendbrott.
