Inför Riksbankens räntebesked den 7 maj

Den här analysen inför Riksbankens räntebesked den 7 maj publicerades först i Mäklarvärlden. Här publiceras den i en uppdaterad version med nya siffror för detaljhandel, BNP och Konjunkturbarometern.

Inför Riksbankens räntebesked nästa torsdag, den 7 maj, är bilden ovanligt splittrad.

På ytan ser mycket stabilt ut. Börserna är upp i år, både i USA och Sverige. Inflationen har överraskat på nedsidan under en längre period. Och inköpschefsindex för både tjänster och industri har, trots svängningar, överlag legat kvar i tillväxtzonen.

Men under ytan växer osäkerheten.

BNP-siffrorna har varit en besvikelse i början av året. Både januari och februari kom in under förväntningarna. Och även om mars bjöd på en tydlig uppstuds, ger helheten fortsatt en svag bild.

Enligt SCB:s BNP-indikator föll ekonomin med 0,2 procent under första kvartalet jämfört med föregående kvartal. I årstakt motsvarar det en tillväxt på 1,6 procent – klart under både förväntningarna och Riksbankens egen prognos (2,66 %). Att aktiviteten steg med 1,9 procent i mars mildrar bilden något, men förändrar inte helheten: återhämtningen är fortsatt svag och ojämn.

Inköpschefsindex ger som nämnt en liknande bild. Tjänstesektorn och industrin ligger kvar över 50-strecket, men utvecklingen är ryckig. Det senaste industri-PMI:t pekar dessutom på svag orderingång framåt.

Svag efterfrågan – men oväntad styrka i handeln

Även från handeln kommer tydliga varningssignaler.

I Svensk Handels handelsbarometer backar samtliga delbranscher i april. Framtidsindikatorn ligger under 100 för både dagligvaror, sällanköp och partihandel. Det pekar på en tydlig avmattning i förväntningarna, inte minst kopplat till sysselsättning.

Samtidigt överraskar de faktiska utfallen i motsatt riktning.

Detaljhandeln steg med 3,1 procent i mars jämfört med februari – betydligt starkare än väntat. Uppgången var bred och omfattade både dagligvaror och sällanköpsvaror. I årstakt ökade försäljningen med 6,2 procent, med särskilt stark utveckling i sällanköpshandeln.

Det antyder att hushållen, trots pressade realinkomster och svagt sentiment, fortfarande har en viss motståndskraft. Samtidigt är utvecklingen svängig även här. Sett över en tremånadersperiod är ökningen betydligt mer blygsam.

Tillsammans med BNP-siffrorna tecknar det en bild av en ekonomi där enstaka datapunkter sticker ut, men där den underliggande trenden fortsatt är svag.

Bakom utvecklingen finns fortsatt försiktiga hushåll. Konsumtionen pressas av högre kostnader och osäkerhet.

Arbetsmarknaden visar dessutom åter svaghetstecken efter en period av svag återhämtning. Den säsongsjusterade arbetslösheten steg till 9,2 procent i mars – nivåer som inte setts sedan krisens inledning 2021.

Siffran ska visserligen tolkas med viss försiktighet, då SCB haft problem med mätningarna. Men riktningen är ändå bekymmersam.

Det är inte där vi borde vara nu, efter att räntorna halverats och skatter sänkts.

Mjuk inflation i backspegeln, risker framför oss

Inflationen då? Ja, den har fortsatt att utvecklas överraskande väl. Utfallet har i flera månader varit lägre än väntat och marsstatistiken var inget undantag, där både KPIF och KPIF-XE kom in tydligt under prognoserna och klart under Riksbankens mål.

Men framåt ser det mer osäkert ut.

Konflikten mellan USA och Iran har nu pågått i två månader utan någon lösning i sikte. Två fredsförhandlingar har havererat, och avståndet mellan parterna tycks snarare ha ökat än minskat.

Oljepriset har stigit kraftigt och handlas i skrivande stund till 115 dollar fatet. Därtill pressas även frakt- och flygkostnader upp när transportflöden störs och alternativa rutter krävs.

För varje dag konflikten pågår ökar risken att de högre energikostnaderna letar sig in i den breda ekonomin.

Det är precis den typen av scenario som Riksbankschef Erik Thedéen nyligen varnade för i ett tal.

Utbudsstörningar kan bli mer långlivade än väntat och centralbanker kan inte alltid luta sig mot att “se igenom” dem.

Hans tonläge har tydligt blivit mer hökaktigt.

Konjunkturbarometern: normalt läge – men pessimistiska hushåll

Den senaste konjunkturbarometern förstärker bilden av en splittrad och svårbedömd ekonomi.

Barometerindikatorn sjönk marginellt i april och ligger kvar runt det historiska genomsnittet, vilket signalerar ett i grunden normalt stämningsläge i näringslivet. De flesta sektorer ligger nära normala nivåer, och i handeln är stämningsläget till och med starkare än normalt.

Men under ytan finns tydliga sprickor.

Hushållens konfidensindikator föll tydligt och ligger klart under det normala. Framför allt har synen på svensk ekonomi försämrats, samtidigt som viljan att göra större inköp är fortsatt svag.

Parallellt har företagens prisplaner stigit, särskilt inom handel och tillverkningsindustri. Det tyder på att kostnadstrycket ökat och att risken för att inflationen tar ny fart verkligen inte kan avfärdas.

När signalerna drar åt olika håll

Det som gör läget särskilt svårtolkat är spänningen mellan olika signaler.

Å ena sidan: stigande energipriser, geopolitisk oro, ett relativt stabilt näringsliv och historiska erfarenheter av seglivad inflation.

Å andra sidan: svag BNP, dämpad konsumtion, pessimistiska hushåll, en arbetsmarknad som vacklar – och indikatorer som pekar på att efterfrågan snarare bromsar än accelererar.

Att börsen samtidigt fortsätter uppåt förstärker känslan av en obalans.

Den typen av lägen brukar dock inte bestå. Snart lär vi få ett tydligare svar på vilken sida som väger tyngst.

Samtidigt finns så klart också möjligheten att prisuppgången får ett mer abrupt slut om konflikten snabbt trappas ned och flödena genom Hormuzsundet normaliseras.

I ett sådant läge kan inte heller räntesänkningar uteslutas.

Ett väntat besked – fokus på orden

Själva räntebeskedet nästa vecka lär inte bjuda på några överraskningar. Räntan lämnas oförändrad. Det intressanta blir i stället vad som sägs.

Mycket talar för att Riksbanken kommer att signalera en ökad beredskap att agera. Någon ny räntebana presenteras inte vid det här mötet, men hade en sådan lagts fram är det troligt att den justerats upp något, som ett sätt att markera att inflationsriskerna tas på allvar.

Det handlar dock inte om någon faktisk kursändring. Snarare om att hålla alla dörrar öppna. Osäkerheten är stor, och spannet är brett – från räntehöjningar till räntesänkningar.

En sak är dock säker: om valet står mellan att stötta ekonomin och att säkra inflationsmålet, är prioriteringen given. Inflationsmålet väger tyngst. Det är trots allt det Riksbanken är satt att försvara.

För egen del är jag ändå försiktigt optimistisk och ser det som mindre sannolikt att vi får några räntehöjningar, vare sig i år eller nästa. Men om konflikten med Iran fortfarande pågår när sommaren närmar sig förändras förutsättningarna påtagligt.

Då är det svårt att se att räntan inte behöver höjas.