AKU-haveriet fortsätter – Riksbanken tvingas navigera i mörker

SCB publicerade på torsdagen nya siffror från Arbetskraftsundersökningarna (AKU) för april. Men precis som förra månaden är statistiken behäftad med så stora osäkerheter att SCB själva varnar för jämförbarheten och tillförlitligheten i utfallet.

Att arbetslösheten sjönk något i april, enligt siffrorna, kan vi alltså inte dra några större slutsatser av.

Det innebär att Sverige nu för andra månaden i rad står utan fullt tillförlitlig officiell arbetsmarknadsdata, i ett läge där just arbetsmarknaden är en av de absolut viktigaste pusselbitarna för Riksbanken.

Att AKU återigen havererar är ett debacle.

Nu lutar den samlade bilden ändå åt att Riksbanken ligger still i juni. Det hade troligen behövts något alldeles extra för att rucka på det. Och det skulle sannolikt inte handlat om något inhemskt, utan snarare något på det geopolitiska planet där mycket av fokus ligger.

Men Riksbanken behöver data, data, data. Varje ny siffra hjälper till att lägga pusslet kring vart svensk ekonomi är på väg.

Och särskilt en så viktig pusselbit som läget på arbetsmarknaden.

Visst, AKU är inte det enda måttet på arbetslösheten och inte det enda verktyget Riksbanken har för att bedöma läget i ekonomin och på arbetsmarknaden. Undersökningen har dessutom på senare tid kritiserats för att överskatta svagheten på arbetsmarknaden, eftersom även personer som inte är inskrivna hos Arbetsförmedlingen kan räknas som arbetslösa. Det räcker att man aktivt söker arbete och kan ta ett jobb – exempelvis studenter som vill knäcka extra. Men det är fortfarande det officiella måttet och det som används för jämförelser inom EU.

Nästa AKU-publicering kommer den 15 juni – alltså dagen innan Riksbanken samlas för att fatta räntebeslut, med besked dagen därpå. Då får vi hoppas på tredje gången gillt. Annars kommer den senaste tillförlitliga AKU-datan vara från februari.