Riksbankstrackern
Marknadens förväntningar på nästa räntebesked

Riksbankstrackern visar marknadens förväntningar på nästa räntebesked baserat på prissättningen i räntemarknaden och RIBA-kontrakt.

Sänkning % % igår
Oförändrat % % igår
Höjning % % igår
Nästa räntebesked

Centralbankselvan 2026

På X såg jag i dag flera så kallade börselvor, där olika aktier eller bolag får olika positioner på planen.

Det fick mig att fundera på hur en motsvarande elva skulle se ut för världens viktigaste centralbanker.

Efter att ha vägt samman räntebanor, inflationsutsikter och marknadens förväntningar landade jag i en ganska defensiv 4-1-4-1-uppställning.

Målvakt: Kazuo Ueda (BoJ)

Backlinje: Michele Bullock (Reserve Bank of Australia), Ida Wolden Bache (Norges Bank), Christine Lagarde (ECB), Andrew Bailey (BoE)

Defensiv mittfältare: Anna Breman (Reserve Bank of New Zealand)

Mittfält: Erik Thedéen (Riksbanken), Kevin Warsh (Fed), Tiff Macklem (Bank of Canada), Pan Gongsheng (People's Bank of China)

Anfall: Martin Schlegel (SNB)

En defensiv uppställning

Att det bara blev en ensam anfallare säger något om världsekonomin just nu.

Trots att inflationen fallit tillbaka i stora delar av världen är det fortfarande få centralbanker som spelar offensivt. Norges Bank höjde räntan så sent som förra månaden. ECB väntas höja denna vecka. Bank of England är fortsatt vaksam och Australiens centralbank har höjt räntan vid tre raka möten.

Schweiz spelar längst fram

Längst fram står Martin Schlegel från Schweiz.

Schweiz är den centralbank som kommit längst i sin sänkningscykel. Sedan förra sommaren ligger styrräntan återigen på noll procent efter att inflationen rasat under en procent. SNB har dessutom länge varit något av en udda fågel i centralbanksvärlden. Den starka schweizerfrancen och landets roll som finansiell fristad gör att utmaningarna ofta skiljer sig från dem som Fed, ECB eller Bank of England brottas med.

Riktigt låga räntor har därför nästan blivit en förutsättning för att den schweiziska ekonomin ska fungera.

Det gör Schlegel till lagets naturliga centerforward.

Två svårplacerade spelare

Den absolut svåraste spelaren att placera var Kazuo Ueda från Bank of Japan.

Sett till de senaste decennierna hade en plats längst fram varit självklar. Men nu försöker centralbanken normalisera politiken samtidigt som inflationen beter sig annorlunda än i västvärlden.

Och ja, jag placerar faktiskt Ueda i mål.

Japan har höjt räntan tre gånger sedan 2024 och marknaden spekulerar nu i en fjärde höjning vid nästa möte om en vecka.

Men det är ändå med viss tvekan. Det är ingen naturlig position för Ueda och styrräntan i Japan ligger fortfarande långt under nivåerna i USA och Europa.

Även Kevin Warsh var svårplacerad. Utsedd av Donald Trump för att sänka räntan. Samtidigt kan han inte bortse från att inflationen fortfarande ligger över målet och att den amerikanska ekonomin visat betydligt större motståndskraft än många väntat sig.

Han hamnade därför på mittfältet.

Två svenskar i startelvan

En rolig detalj är att två svenskar tar plats i laget. Erik Thedéen representerar Riksbanken på mittfältet, medan Anna Breman, tidigare vice riksbankschef och numera chef för Nya Zeelands centralbank, får rollen som balansspelare framför backlinjen.

Att Breman hamnar just där är ingen slump. Vid det senaste räntebeskedet från RBNZ blev hennes utslagsröst avgörande för att stoppa en räntehöjning.

Det är ungefär så nära en balansspelare man kan komma i centralbanksvärlden.

Vilken formation spelar världsekonomin nästa år?

Den kanske mest intressanta frågan är hur laget ser ut om ett år.

Om inflationen fortsätter nedåt kanske fler centralbanker flyttar fram positionerna.

Men just nu ser det ut som att världsekonomin fortfarande spelar för att inte förlora snarare än för att vinna.