Inför Riksbankens räntebesked den 17 juni
Trots fortsatt geopolitisk oro och stora rubriker från Mellanöstern har svensk ekonomi förändrats förvånansvärt lite sedan Riksbankens senaste möte.
Inflationen steg visserligen i maj. Men det var väntat och inget som ger någon signal om att ett nytt inflationstryck håller på att byggas upp. Inflationen ligger fortfarande tydligt under Riksbankens mål och egen prognos. Dessutom väntas den falla tillbaka ytterligare något under de kommande månaderna, bland annat till följd av sänkt drivmedelsskatt och billigare kollektivtrafik. Även om dessa åtgärder är tillfälliga bidrar de till att hålla tillbaka inflationen på kort sikt och ger därmed Riksbanken lite extra andrum.
Samtidigt finns det några saker som Riksbanken behöver hålla ett vakande öga på. Producentpriserna har stigit och företagens prisplaner ligger något över det normala. Men liknande uppgångar har vi sett tidigare utan att det fått något större genomslag på konsumentpriserna. Det finns därför skäl att vara försiktig med att dra alltför stora växlar på detta. Så sent som förra året steg prisplanerna tydligt i samband med tulloron utan att inflationen tog ny fart.
Hushållen fortsätter att hålla igen
Trots lägre räntor och en inflation som kommit ned har svensk ekonomi fortfarande svårt att få upp farten. BNP krympte oväntat med 0,2 procent under årets första kvartal, och blickar man framåt finns det inte heller särskilt mycket som tyder på att ekonomin är på väg att växla upp.
Konjunkturbarometern visar visserligen ett i huvudsak normalt stämningsläge. Men det är framför allt i näringslivet som förtroendet håller sig uppe. Hushållens konfidensindikator ligger fortsatt klart under det normala. Det är bekymmersamt eftersom en bred och varaktig återhämtning i ekonomin till stor del bygger på att hushållen vågar konsumera mer.
Arbetsmarknaden är också en viktig del av pusslet. Just nu är den dock ovanligt svårtolkad för Riksbanken. Arbetsförmedlingens statistik pekar på en viss förbättring med färre arbetslösa och färre varsel under våren. Men de officiella arbetskraftsundersökningarna från SCB har kantats av så stora mätproblem att det är svårt att dra några säkra slutsatser om utvecklingen.
Klart är dock att det är svårt att hitta särskilt mycket som talar för en snabbt förbättrad arbetsmarknad, även om man väljer att vara optimistisk.
Mellanöstern kan ändra spelplanen
Tittar man enbart på Sverige och den ekonomiska utvecklingen på hemmaplan finns det alltså få tydliga tecken på att inflationen är på väg att ta fart igen. Det som kan förändra bilden är förstås utvecklingen i Mellanöstern.
Konflikten mellan USA och Iran fortsätter att skapa osäkerhet på de globala marknaderna. Förhandlingarna mellan länderna verkar återigen ha kört fast efter Israels attacker mot Hizbollah i Libanon, och oljepriset har reagerat uppåt.
Så länge konflikten består kommer Riksbanken att behöva väga risken för nya inflationsimpulser från högre energi- och transportkostnader mot en svensk ekonomi som fortfarande växer långsamt.
Det är ingen enkel balansgång.
Till skillnad från många andra centralbanker befinner sig Riksbanken dock i en ovanligt bekväm situation och har råd att vänta in tydligare signaler. ECB väntas exempelvis höja räntan med 25 punkter vid sitt möte nu på torsdag.
Oförändrad ränta – fokus på signalerna
Att räntan lämnas oförändrad nästa vecka framstår som närmast givet. Det intressanta blir i stället hur direktionen beskriver riskbilden framåt.
Riksbankens nuvarande prognos pekar mot en räntehöjning under andra halvåret. Undertecknad tror dock att det budskapet kan komma att tonas ned när den nya prognosen presenteras.
Sättet som svensk ekonomi fortsätter att utvecklas talar definitivt för tålamod.
Samtidigt finns de största frågetecknen utanför Sveriges gränser. I den globala politiken. Där finns de största riskerna – men kanske också de största möjligheterna.
För utan oron i Mellanöstern hade diskussionen i dag sannolikt handlat mer om räntesänkningar än räntehöjningar. Det säger något om var svensk ekonomi befinner sig och hur svårt det just nu är att argumentera för en höjning.