Iran sätter Trump i ett svårt läge – Israel eller bensinpriset?
Marknaden reagerade kraftigt på måndagen efter uppgifter om att Iran avbrutit sina kontakter med USA. Bakgrunden är de israeliska attackerna i Libanon, som enligt uppgifterna fått Teheran att lämna de pågående samtalen med Washington.
Börserna föll samtidigt som oljepriset och marknadsräntorna steg. Investerare börjar åter prisa in risken för att konflikten i Mellanöstern blir både mer utdragen och mer kostsam för världsekonomin. Oljepriset steg omkring fem procent efter uppgifterna.
Det sätter Donald Trump i en besvärlig position.
På ena sidan finns stödet till Israel, som är en mycket viktig fråga för stora delar av den republikanska basen, inte minst inom den kristna högern. På andra sidan finns ekonomin, som sannolikt är den fråga som flest amerikanska väljare faktiskt bryr sig om i vardagen.
Trump har länge försökt undvika att hamna i ett läge där han måste välja mellan stödet till Israel och den amerikanska ekonomin. Nu kan den balansgången bli betydligt svårare.
Hans normala strategi är att söka en uppgörelse som han kan sälja som en seger för alla parter: Israel får säkerhetsgarantier, Iran får vissa eftergifter och oljeexporten kommer igång igen. Det är sannolikt också den politiskt mest attraktiva vägen för honom.
Problemet är att den typen av balansakt blir svårare ju mer konflikten trappas upp. Israel visar inga tecken på att vilja backa från den militära linjen, samtidigt som Iran nu uppges kräva att attackerna upphör för att samtalen ska återupptas. Därmed ställs Trump inför ett dilemma som han hittills lyckats undvika.
Om han väljer att sätta press på Israel riskerar han kritik från delar av sin egen väljarbas. Om han inte gör det kan vägen tillbaka till ett avtal bli längre, med fortsatt höga oljepriser och nya inflationsimpulser som följd.
För Trump är det ingen idealisk utveckling. Amerikanska väljare följer sällan detaljerna i förhandlingarna mellan Washington, Teheran och Jerusalem. Däremot märker de om bensinen blir dyrare, inflationen stiger och räntorna biter sig fast.
Samtidigt är det inte heller särskilt enkelt för Trump att uppfattas som den som pressar Israel till eftergifter. Det skulle sannolikt skapa irritation hos delar av de väljare som varit bland hans mest lojala.
Om uppgifterna stämmer prövas därför inte bara relationen mellan USA och Israel, utan kanske framför allt Trumps relation till kärnväljarna inom den kristna högern.
Som om han och Republikanerna inte redan hade nog med problem inför mellanårsvalet. Presidenten dras med rekordlåga popularitetssiffror och väntas inte bli något större draglok för partiet.