Vad krävs egentligen för att skrämma marknaden 2026?

Krig i Mellanöstern. Ett oljepris som nosar på rekordnivåer. Nya tullhot från Donald Trump. Kinesiska stridsflygplan runt Taiwan. Ett aggressivt Ryssland vid Europas gränser. Centralbanker som vill sänka räntan för att stötta tillväxten, men som fortfarande måste hålla ett öga på inflationen.

Och på det: börser på rekordnivåer och investerare som köper nästan varje nedgång.

På pappret en obehaglig cocktail.

Ändå är det märkligt lugnt. Nästan kusligt lugnt.

Det är som att investerarna har utvecklat en immunitet mot dåliga nyheter.

Under de senaste åren har marknaden hunnit ta sig igenom en pandemi, en energikris, kraftigt stigande inflation, snabba räntehöjningar, bankoro och flera geopolitiska kriser.

Och gång på gång har samma lärdom förstärkts: det har lönat sig att köpa när osäkerheten varit som störst.

Pandemin gick att köpa. Energikrisen gick att köpa. Bankoron gick att köpa. Krigsrubrikerna gick att köpa.

Den erfarenheten har skapat ett självförtroende som nästan börjar likna likgiltighet.

Men kanske har marknaden rätt.

Kanske är företagens vinster och framtidsutsikter starkare än rubrikerna antyder. Kanske fortsätter inflationen ned och centralbankerna får större utrymme att sänka räntorna. Kanske är AI-boomen tillräckligt kraftfull för att bära börserna genom ännu en period av politisk och ekonomisk turbulens.

Men det finns också en annan möjlighet.

Att marknaden inte är lugn för att riskerna har försvunnit, utan för att den har blivit avtrubbad.

Det är skillnad.

Vi människor vänjer oss inte bara vid det goda, utan också vid det dåliga. Det som först upplevs som chockerande blir med tiden normalt. När samma typ av oro återkommer tillräckligt många gånger utan katastrofala följder minskar reaktionen.

Samma mekanism finns på finansmarknaden. Ju fler kriser investerarna tar sig igenom utan större skador, desto lättare blir det att tro att även nästa kris kommer att gå över.

Erfarenhet skapar trygghet. Men ibland också övermod.

Sakta stärks tron på att världen är mer robust än den ser ut. Att konflikter löser sig. Att centralbankerna har kontroll. Att ekonomin anpassar sig.

Och återigen: det kanske är sant.

Vi kanske står inför flera år av god börsutveckling. Inflationen kanske fortsätter ned och centralbankerna lyckas med den mjuklandning de har kämpat för.

Men ju längre en marknad klarar sig utan större bakslag, desto lättare blir det också att underskatta konsekvenserna när något faktiskt går fel.

Just nu är det inte krigen, tullhoten eller inflationsrisken som oroar mig mest.

Det är hur självklart det verkar att allt kommer att ordna sig.