Vad krävs egentligen för att skrämma marknaden 2026?
Krig i Mellanöstern. Ett oljepris som nosar på rekordnivåer. Nya tullhot från Donald Trump. Kinesiska stridsflygplan runt Taiwan. Ett aggressivt Ryssland vid Europas gränser. Centralbanker som vill sänka räntan för att stötta tillväxten, men som fortfarande inte helt kan släppa blicken från priserna.
Och på det: börser som handlas på rekordnivåer. Investerare som köper nästan varje nedgång.
På pappret en obehaglig cocktail.
Ändå är det märkligt lugnt. Nästan kusligt lugnt.
Det är som att investerarna har utvecklat en immunitet mot dåliga nyheter.
Jag minns invasionen av Ukraina. Jag minns bankoron efter Silicon Valley Banks kollaps. Jag minns när en oväntat hög amerikansk inflationssiffra kunde få börser världen över att skaka på några minuter.
I dag tycks slutsatsen vara en annan.
Att lägga för stor vikt vid risk management har gång på gång visat sig vara fel strategi. Den som i stället köpte när osäkerheten var som störst har belönats.
Pandemin gick att köpa. Energikrisen gick att köpa. Bankoron gick att köpa. Krigsrubrikerna gick att köpa.
Den erfarenheten har skapat ett självförtroende som nästan börjar likna likgiltighet.
Men kanske har marknaden rätt.
Kanske är företagens vinster och framtidsutsikter starkare än rubrikerna antyder. Kanske har inflationen faktiskt besegrats, inte bara i Sverige utan i stora delar av västvärlden. Kanske kommer centralbanker som Fed och ECB att kunna sänka räntorna mer än vad dagens prognoser pekar mot.
Kanske är AI-boomen tillräckligt kraftfull för att bära börserna genom ännu en period av politisk och ekonomisk turbulens.
Men det finns också en annan möjlighet.
Att marknaden inte är lugn för att riskerna har försvunnit, utan för att den har blivit avtrubbad.
Det är skillnad.
Människor är märkliga på det sättet. Vi vänjer oss inte bara vid det goda, utan också vid det dåliga. Det som en gång upplevdes som chockerande blir med tiden normalt. Rubriker som för några år sedan hade dominerat nyhetsflödet i veckor passerar nu ofta obemärkt förbi.
Inte för att de blivit mindre allvarliga, utan för att vi har sett dem så många gånger tidigare.
Den här psykologiska paradoxen finns även i finansmarknaden. Ju fler kriser investerarna tar sig igenom utan större skador, desto mer övertygade blir de om att nästa kris också kommer att gå över.
Erfarenhet skapar trygghet. Men ibland skapar den också övermod.
Sakta men säkert stärks tron på att världen är mer robust än den ser ut. Att konflikter löser sig. Att centralbankerna har kontroll. Att ekonomin anpassar sig.
Återigen, det kanske är sant.
Vi kanske står inför flera år av god börsutveckling. Kanske fortsätter inflationen ned. Kanske får centralbankerna den mjuklandning de har kämpat för så länge.
Men historien har visat att avtrubbning kan ha ett pris.
Ju längre en marknad klarar sig utan större bakslag, desto lättare blir det att underskatta konsekvenserna när något väl går fel.
Just nu är det inte krigen, tullhoten eller inflationsrisken som oroar mig mest.
Det är hur självklart det verkar att allt kommer att ordna sig.