Vill ni pressa bankerna? Gör så här i stället
Svenska storbanker är mycket lönsamma. De senaste åren har avkastningen på eget kapital legat kring 15 procent, tydligt högre än för banker i både Europa och övriga Norden.
Jag förstår att det kan sticka i ögonen, inte minst efter några år med höga räntor och pressade hushåll.
Nu vill Socialdemokraterna komma åt bankernas höga vinster genom en ny skatt på räntenettot. Tanken är att banker med stora räntenetton ska beskattas hårdare. Räntenettot är skillnaden mellan vad banken får in i räntor och vad den själv betalar.
Men frågan är vem som i slutändan får betala.
Det är svårt att se varför bankerna skulle ta hela kostnaden själva. Konkurrensen på den svenska bolånemarknaden är begränsad och erfarenheten visar att bankerna är dåliga på att svälja ökade kostnader. Åtminstone en del av notan lär därför skickas vidare till kunderna genom högre räntor eller sämre villkor.
Det har bankerna själva också varit tydliga med. Till och med statliga SBAB har varnat för att en högre skatt kan påverka priserna mot kund.
Bankskatten riskerar alltså att bli en skatt på bankkunderna.
Det betyder inte att dagens situation är särskilt bra.
Men vill man sätta större press på bankerna tror jag mer på ökad konkurrens och transparens än högre beskattning.
En del har redan gjorts. Det har blivit enklare att få ut amorteringsunderlag och reglerna för ränteskillnadsersättning har ändrats för att minska hindren för att lösa bundna bolån i förtid. Det är bra. Men det finns mer att göra.
Ett enkelt nästa steg vore att tvinga bankerna att varje månad visa sin senaste snittränta direkt för bolånekunden, bredvid den ränta kunden själv betalar. Informationen finns dessutom redan, så förändringen borde vara lätt att genomföra.
Bankerna har i dag krav på sig att publicera sina snitträntor. Problemet är att det är upp till kunden att leta upp dem och göra jämförelsen. Det är nog långt ifrån alla som gör. Betalar man exempelvis 3,2 procent när bankens snittränta för nya och omförhandlade bolån är 2,9 procent ska skillnaden framgå tydligt i internetbanken eller på månadsavin, gärna också i kronor per år.
Det låter kanske som en liten förändring. Men om varje bolånetagare varje månad svart på vitt fick se hur den egna räntan står sig mot bankens andra kunder tror jag att betydligt fler skulle förhandla – eller byta bank.
Så skulle det kunna se ut på månadsavin:
Din ränta: 3,20 %
Bankens snittränta för nya och omförhandlade bolån: 2,90 %
Skillnaden motsvarar 9 000 kronor per år på ditt bolån.
Men transparens räcker inte. Det behövs också fler banker som på allvar kan utmana de stora. Flera nischbanker har tagit marknadsandelar under senare år, men de fyra storbankerna har fortfarande en mycket stark ställning. Politiken borde därför se över vilka hinder som gör det svårt för mindre och nya aktörer att etablera sig och växa på den svenska bolånemarknaden.
Fler banker som slåss om samma bolånekunder, bättre information om vad andra faktiskt betalar och lägre trösklar för att byta skulle sätta betydligt större press på bankerna.
Visst, det ger inga nya miljarder till statskassan. Men det skulle kunna ge mer pengar kvar i hushållens plånböcker. Och någonstans borde väl det ändå vara målet.