Riksigelkotten är tillbaka – men taggarna ser annorlunda ut

Under 2010-talet blev Riksigelkotten ett etablerat begrepp. När Riksbankens olika räntebanor lades ovanpå varandra liknade de taggarna på en igelkott. Gång på gång pekade prognoserna mot högre räntor – som sedan inte blev av.

Diagrammet nedan visar samtliga prognoser från sommaren 2020 till juni 2026, tillsammans med den faktiska utvecklingen av styrräntan.

Riktigt samma igelkottsutseende som under 2010-talet har det inte blivit. Snarare ser dagens riksigelkott ut att ha blivit överkörd några gånger. Räntebanorna har kastats både upp och ned i takt med pandemi, inflationschock, snabba räntehöjningar och därefter räntesänkningar.

Framför allt sticker 2022-2024 ut. Riksbanken gick på relativt kort tid från att räkna med mycket låga räntor under lång tid till att kraftigt skruva upp räntebanan när inflationen tog fart. När inflationstrycket sedan lättade flyttades banan ned igen.

Diagrammet är också en bra påminnelse om hur räntebanan bör läsas. Den är ingen utfästelse om framtida räntor, utan Riksbankens bedömning utifrån informationen som finns vid varje tillfälle. Och de senaste åren visar med all tydlighet hur snabbt den bedömningen kan förändras.