IMF: Svensk ekonomi växer med 2,5 procent – inflationen väntas stiga
Världsekonomin fortsätter att växa trots kriget i Mellanöstern, handelshinder och stigande energipriser. Men inflationen väntas bli högre än tidigare beräknat och riskerna för en svagare utveckling har ökat. Det konstaterar Internationella valutafonden (IMF) i sin nya prognos. För Sverige räknar fonden med en relativt stark återhämtning, men också med stigande inflation.
I sin senaste rapport, World Economic Outlook, bedömer IMF att världsekonomin växer med 3,1 procent under 2026 och 3,4 procent nästa år. Prognosen för i år är oförändrad jämfört med april, medan tillväxten för 2027 har justerats upp med 0,2 procentenheter.
Det är en förhållandevis ljus bild med tanke på de påfrestningar som världsekonomin utsätts för. Kriget i Mellanöstern har drivit upp energipriserna och handelshinder fortsätter att skapa osäkerhet. Samtidigt har stora investeringar i artificiell intelligens bidragit till att hålla uppe den ekonomiska aktiviteten.
Men skillnaderna mellan länderna är stora. Ekonomier som gynnas av teknikinvesteringar eller exporterar energi klarar sig bättre, medan länder som är beroende av importerad energi pressas av högre kostnader och svagare köpkraft.
Inflationen vänder upp igen
Den kanske tydligaste varningssignalen gäller inflationen. Efter flera år av nedgång räknar IMF med att den globala inflationen stiger från 4,1 procent under 2025 till 4,7 procent i år, för att sedan sjunka tillbaka till 4,1 procent under 2027. Jämfört med april har IMF sammantaget höjt inflationsprognoserna för 2026 och 2027 med 0,7 procentenheter.
En viktig förklaring är energipriserna. IMF räknar med att oljepriserna i genomsnitt blir drygt 40 procent högre i år än under 2025. Även naturgaspriserna har stigit kraftigt, vilket riskerar att slå igenom i företagens kostnader och konsumentpriserna.
IMF varnar också för att en mer utdragen konflikt i Mellanöstern kan få betydligt större konsekvenser. I ett riskscenario, där energipriserna förblir höga och de långa marknadsräntorna fortsätter att stiga, skulle den globala tillväxten 2027 kunna bli omkring 0,5 procentenheter lägre än i huvudprognosen. Inflationen skulle samtidigt bli drygt en procentenhet högre.
Det skulle försätta centralbankerna i ett besvärligt läge, där de behöver hantera högre inflation samtidigt som tillväxten försvagas.
Sverige väntas växa snabbare än många andra europeiska ekonomier
För svensk del är prognosen relativt ljus. IMF räknar med att Sveriges BNP ökar med 2,5 procent i år och 2,2 procent under 2027. Samtidigt väntas inflationen stiga från 1,1 procent i år till 1,9 procent nästa år.
Sverige väntas därmed ha en betydligt starkare tillväxt än flera av Europas största ekonomier. IMF räknar exempelvis med en BNP-ökning på 1,3 procent i Tyskland och 0,4 procent i Frankrike under 2026. Även Finland och Norge väntas utvecklas svagare än Sverige, medan Danmark sticker ut med en tillväxt på 3,7 procent.
Inflationssiffrorna behöver dock tolkas med viss försiktighet. IMF använder KPI-måttet och inte KPIF (KPI med fast ränta), som ligger till grund för Riksbankens inflationsmål. Till skillnad från KPIF påverkas det vanliga konsumentprisindexet av förändringar i bolåneräntorna. Det innebär att IMF:s bedömning för i år inte fullt ut ger en rättvisande bild av det underliggande inflationstryck som Riksbanken behöver förhålla sig till. Riksbanken räknar i sin senaste prognos med en KPIF-inflation på 1,5 procent i år, 2,1 procent nästa år och 2,4 procent under 2028.
IMF:s BNP-prognos 2026-2027 – europeiska ekonomier
| Land | 2026 | 2027 |
|---|---|---|
| Israel | 4,5 % | 4,4 % |
| Malta | 4,2 % | 4,0 % |
| Danmark | 3,7 % | 2,0 % |
| Albanien | 3,5 % | 3,2 % |
| Kosovo | 3,5 % | 3,6 % |
| Nordmakedonien | 3,5 % | 3,2 % |
| Polen | 3,4 % | 2,5 % |
| Serbien | 3,3 % | 4,0 % |
| Slovenien | 3,2 % | 2,2 % |
| Montenegro | 3,0 % | 2,8 % |
| Cypern | 2,9 % | 3,2 % |
| Litauen | 2,7 % | 2,1 % |
| Turkiet | 2,7 % | 3,6 % |
| Bulgarien | 2,6 % | 2,7 % |
| Sverige | 2,5 % | 2,2 % |
| Spanien | 2,5 % | 1,8 % |
| Bosnien och Hercegovina | 2,3 % | 2,6 % |
| Lettland | 2,3 % | 1,8 % |
| Kroatien | 2,2 % | 2,3 % |
| Estland | 2,1 % | 2,2 % |
| Portugal | 2,1 % | 1,9 % |
| Andorra | 1,9 % | 1,7 % |
| Belarus | 1,9 % | 1,2 % |
| Schweiz | 1,9 % | 1,2 % |
| Ungern | 1,9 % | 2,1 % |
| Grekland | 1,8 % | 1,8 % |
| Tjeckien | 1,8 % | 1,9 % |
| Finland | 1,7 % | 1,4 % |
| Moldavien | 1,5 % | 2,3 % |
| Nederländerna | 1,5 % | 1,3 % |
| Norge | 1,5 % | 1,3 % |
| Island | 1,4 % | 1,8 % |
| San Marino | 1,3 % | 1,0 % |
| Storbritannien | 1,3 % | 1,2 % |
| Tyskland | 1,3 % | 1,1 % |
| Luxemburg | 1,1 % | 1,6 % |
| Liechtenstein | 1,0 % | 1,0 % |
| Ukraina | 1,0 % | 3,5 % |
| Ryssland | 0,9 % | 0,9 % |
| Italien | 0,8 % | 0,6 % |
| Slovakien | 0,8 % | 1,6 % |
| Belgien | 0,7 % | 1,1 % |
| Österrike | 0,6 % | 0,9 % |
| Frankrike | 0,4 % | 0,7 % |
| Rumänien | −0,5 % | 2,2 % |
| Irland | −1,0 % | 3,7 % |
Källa: IMF, World Economic Outlook, oktober 2026, Annex Table 1.1.1. Prognoser för årlig procentuell förändring av BNP. Tabellen följer IMF:s regionindelning, där även Israel ingår.