Inflationen faller oväntat – talar emot fler räntehöjningar just nu
Bara ett dygn efter att Riksbanken höjde styrräntan till 2 procent kommer inflationssiffror som talar för försiktighet med ytterligare höjningar. Inflationen sjönk betydligt mer än väntat i oktober och den underliggande inflationen är nu nära noll. Samtidigt har oljepriset fallit kraftigt, vilket kan förändra inflationsutsikterna framöver.
Enligt SCB:s preliminära siffror sjönk KPIF-inflationen från 1,5 procent i september till 1,1 procent i oktober. Det var betydligt lägre än marknadens förväntningar på 1,4 procent och ännu längre under Riksbankens egen prognos på 1,7 procent.
Ännu mer anmärkningsvärd är utvecklingen för KPIF exklusive energi, som sjönk från 0,5 till endast 0,1 procent. På månadsbasis föll priserna med 0,2 procent.
Den fördjupade statistiken visar också hur stor betydelse energipriserna har för inflationen just nu. Energipriserna steg med hela 17,2 procent jämfört med oktober förra året. Samtidigt sjönk priserna på livsmedel, alkohol och tobak med 5,3 procent och övriga varor, exklusive energi, med 0,3 procent. Tjänstepriserna fortsatte däremot att stiga.
Det är alltså fortfarande framför allt energin som håller uppe inflationen, snarare än ett brett pristryck i ekonomin.
Samtidigt påverkas inflationen nedåt av tillfälliga finanspolitiska åtgärder, bland annat sänkt matmoms och drivmedelsskatt. Det är viktigt att ha med sig när siffrorna tolkas. Men det handlar till stor del om engångseffekter som inte säger särskilt mycket om det långsiktiga inflationstrycket. De förklarar därför inte den negativa månadsutvecklingen för KPIF exklusive energi i oktober, och inte heller de oväntat låga inflationsutfallen de senaste månaderna.
Nu faller även oljepriset
Som jag skrev i går föll också oljepriset på nytt kraftigt bara timmar efter Riksbankens räntebesked. Brentoljan rasade med omkring 8 procent till under 95 dollar per fat. Under torsdagsmorgonen handlas oljan kring 94 dollar per fat. Sedan förra fredagen har priset sjunkit med omkring 16 procent och från toppen i slutet av oktober med närmare 20 procent.
Bakom nedgången ligger förhoppningar om minskade spänningar i Mellanöstern och ett ökat utbud av olja.
Det är särskilt intressant eftersom Riksbankens höjning till stor del motiverades av risken för att stigande energi- och importkostnader ska driva upp inflationen framöver. Om oljepriset fortsätter ned kan inflationstrycket bli betydligt svagare än befarat. Lägg därtill att kronan har stärkts med drygt 3 procent mot både dollarn och euron den senaste månaden, vilket ytterligare kan bidra till att hålla tillbaka importpriserna och därmed inflationen.
Det är förstås för tidigt att veta om oljeprisfallet blir bestående. Och dagens inflationssiffror förändrar inte det faktum att det fortfarande finns ett kostnadstryck i producentledet som kan nå konsumenterna längre fram.
Men utvecklingen visar hur snabbt förutsättningarna kan förändras när en stor del av inflationsrisken är kopplad till geopolitiska händelser och energipriser.
Gårdagens räntehöjning var väntad och enligt min bedömning fortfarande rimlig, mot bakgrund av den starkare konjunkturen och de ökade inflationsriskerna. Men jag har hela tiden varit mer tveksam till behovet av flera ytterligare höjningar.
Dagens inflationssiffror, tillsammans med det fallande oljepriset och den starkare kronan, stärker den tveksamheten.