Kompetensbristen riskerar att bli ett av Sveriges största tillväxthinder
Sverige riskerar en växande obalans på arbetsmarknaden fram till 2040. Samtidigt som det väntas stor brist på utbildad arbetskraft inom industri, teknik och vård pekar SCB:s nya prognos mot överskott inom flera andra utbildningsområden. Utvecklingen riskerar att bli ett långsiktigt hinder för svensk tillväxt, investeringar och konkurrenskraft.
Enligt SCB:s rapport Regionala trender och prognoser 2025 väntas efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft inom bland annat industri, teknik och vård överstiga tillgången i stora delar av landet år 2040. Samtidigt beräknas tillgången på personer med flera andra utbildningsbakgrunder öka snabbare än efterfrågan.
Industrin särskilt utsatt
En av de tydligaste varningssignalerna gäller industrin. SCB bedömer att det kommer att råda brist på industritekniskt utbildade i samtliga län år 2040. I nästan alla län väntas bristen dessutom bli stor.
Detta sker trots att efterfrågan på denna kompetens väntas minska i de flesta län. Förklaringen är att tillgången minskar ännu snabbare. I många län väntas antalet industritekniskt utbildade nästan halveras fram till 2040.
Bakom ligger framför allt stora pensionsavgångar och att för få utbildas för att ersätta dem som lämnar arbetsmarknaden.
Liknande obalanser väntas inom el, automation och kommunikationsteknik, där SCB också bedömer att det blir brist i samtliga län.
Så väntas arbetsmarknaden utvecklas till 2040
SCB:s prognos visar stora skillnader mellan olika utbildningsgrupper. Medan bristen väntas bli omfattande inom flera yrkesutbildningar pekar prognosen mot balans eller överskott inom andra områden.
| Utbildningsgrupp | Nationell bedömning 2040 |
|---|---|
| Industriteknisk utbildning | Stor brist |
| Yrkeslärarutbildning | Stor brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist |
| El-, automations-, dator- och kommunikationsteknisk utbildning | Brist |
| Grundutbildade sjuksköterskor | Brist |
| Byggutbildning | Brist |
| Civilingenjörsutbildning | Balans |
| Datautbildning, minst 3 år | Balans |
| Ekonomutbildning | Balans |
| Juristutbildning | Visst överskott |
| Samhällsvetenskaplig utbildning | Överskott |
| Journalistik och medievetenskap | Överskott |
| Datautbildning, kortare än 3 år | Stort överskott |
Källa: SCB, Regionala trender och prognoser 2025.
Stora regionala skillnader
Inom andra yrken ser prognosen betydligt mer varierad ut, exempelvis IT.
För personer med datautbildning på minst tre år väntas arbetsmarknaden vara i balans på nationell nivå. Samtidigt bedömer SCB att det kommer att råda brist i bland annat Kronobergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län, medan Skåne och Västra Götaland väntas få ett överskott.
Regionala skillnader för längre datautbildningar 2040
| Län | Bedömning 2040 |
|---|---|
| Kronoberg | Brist |
| Gävleborg | Brist |
| Västernorrland | Brist |
| Norrbotten | Brist |
| Skåne | Överskott |
| Västra Götaland | Överskott |
| Sverige totalt | Balans |
Källa: SCB, Regionala trender och prognoser 2025. Avser datautbildningar om minst tre år. Tabellen visar ett urval av län.
Skillnaderna pekar på en annan utmaning för svensk ekonomi. Att det finns tillräckligt med kompetens i landet som helhet hjälper föga om arbetskraften saknas där företagen behöver den. Det kan också få stora konsekvenser för regionerna. Rekryteringsproblemen riskerar att försvaga den lokala skattekraften och öka klyftorna mellan olika delar av landet.
SCB:s prognos är inget facit för 2040. Den bygger på historiska mönster och fångar inte fullt ut hur exempelvis AI och den gröna omställningen kan förändra arbetsmarknaden. Men den bör tas på allvar. Att anpassa utbildningarna efter arbetsmarknadens behov är inget som sker över en natt. Ännu svårare är att påverka människors utbildnings- och yrkesval.