SCB:s konjunkturklocka ger en alltför ljus bild av svensk ekonomi

Svensk ekonomi befinner sig i högkonjunktur och närmar sig toppen, åtminstone enligt SCB:s senaste konjunkturklocka. Men slutsatsen är missvisande. Trots en tydlig återhämtning har Sverige fortfarande ett negativt BNP-gap, hög arbetslöshet och lediga resurser i ekonomin. Det vi ser är snarare en ekonomi på väg ut ur lågkonjunkturen.

Enligt SCB:s konjunkturklocka för september befann sig 10 av 13 indikatorer i expansionsfasen. Hushållens konsumtion och sällanköpshandeln låg tydligast över sina långsiktiga trender. Även BNP-indikatorn och industrins orderingång visade på en positiv utveckling.

– Svensk ekonomi närmar sig toppen på högkonjunkturen då merparten av indikatorerna i SCB:s konjunkturklocka ligger i expansionsfasen och går mot avmattningsfasen, säger Caroline Ahlstrand, nationalekonom på SCB.

Det är välkomna signaler. Svensk ekonomi har återhämtat sig och tillväxten har tagit fart. Men det finns en viktig skillnad mellan en ekonomi som växer snabbt och en ekonomi som befinner sig i högkonjunktur.

Sverige har fortfarande lediga resurser

En högkonjunktur kännetecknas normalt av att ekonomin producerar mer än sin långsiktigt hållbara nivå, det som brukar beskrivas som ett positivt BNP-gap.

Sverige befinner sig ännu inte där. BNP-gapet bedöms fortfarande vara negativt, omkring −0,8 procent under 2026. Först under 2028 väntas ekonomin nå konjunkturell balans.

Det finns alltså fortfarande outnyttjad kapacitet i ekonomin. Det märks inte minst på arbetsmarknaden, där arbetslösheten är hög och återhämtningen går trögt.

Att som SCB beskriva detta som en högkonjunktur nära sin topp är inte bara problematiskt. Det är direkt felaktigt.

Därför visar konjunkturklockan högkonjunktur

Förklaringen ligger i hur SCB:s konjunkturklocka fungerar. Den mäter hur olika ekonomiska indikatorer utvecklas i förhållande till sina långsiktiga trender, inte om ekonomin som helhet producerar över sin potentiella nivå.

När en indikator ligger över trend och samtidigt stiger placeras den i expansionsfasen. Men det betyder inte nödvändigtvis att resursutnyttjandet i ekonomin är högt.

Efter en längre period med svag ekonomisk utveckling kan flera indikatorer förbättras snabbt utan att lågkonjunkturen för den skull är över.

Det är just den situation som Sverige befinner sig i.

Hushållen konsumerar – men framtidstron släpar efter

Det finns också flera svaghetstecken i statistiken.

Hushållens konsumtion utvecklas starkt, men deras förtroende för ekonomin ligger fortfarande under den långsiktiga trenden. Antalet arbetade timmar är också svagare än normalt.

Samtidigt gick näringslivets produktion från expansionsfasen till avmattningsfasen i september, efter en svagare utveckling inom industrin. Som jag tidigare har skrivit om visar industrin dubbla signaler, där en starkare orderingång inte fullt ut återspeglas i produktionen.

Återhämtning snarare än högkonjunktur

Det finns goda skäl att vara mer optimistisk om svensk ekonomi än för ett år sedan. Tillväxten har stärkts och flera viktiga indikatorer pekar åt rätt håll.

Men det är för tidigt att tala om en högkonjunktur, än mindre en konjunkturtopp.

Den mer träffsäkra beskrivningen är att Sverige befinner sig i en relativt stark återhämtning efter flera år av svag ekonomisk utveckling. Det är en viktig skillnad, inte minst när man ska bedöma inflationstrycket, arbetsmarknaden och behovet av ytterligare räntehöjningar.