Inflationen faller – men bilden är mer komplex än den ser ut

Inflationen i Sverige väntas falla tydligt i april. Prognoser pekar mot att KPIF landar runt 1,2 procent, klart under Riksbankens prognos på 1,5 procent. Än mer anmärkningsvärt är att KPIF exklusive energi väntas falla till omkring 0,4 procent.

Vid en första anblick ser det ut som ett snabbt avtagande inflationstryck. Men det är en förenklad bild.

Den enskilt största förklaringen är den sänkta momsen på livsmedel. Den bedöms pressa ner inflationen med cirka 0,7 procentenheter, vilket innebär att en mycket stor del av nedgången är policydriven och tillfällig.

Rensar man bort den effekten blir bilden en annan. Då pekar utvecklingen snarare mot att den underliggande inflationen är svagt stigande.

Samtidigt finns ett uppåtriktat tryck som ännu inte fullt ut syns i statistiken: energipriserna.

De globala oljepriserna har stigit kraftigt, vilket redan påverkar priset på drivmedel vid pump och flygpriser. Men i inflationsmåtten syns effekten mer gradvis i vissa delar.

Det gäller bland annat resor. KPI för resor baseras på ett genomsnitt av priser vid köptillfället, men registreras i KPI först när resan genomförs. Eftersom många resor bokas långt i förväg rullas kostnadsökningar in i inflationen med tydlig eftersläpning.

Det innebär att dagens kostnadsökningar riskerar att bli synliga först längre fram.

Sammantaget är inflationsbilden ovanligt splittrad och svårbedömd:

• En nedgång i inflationen här och nu – till omkring 1,2 procent
• En underliggande inflation på låga nivåer runt 0,4 procent, men med tecken på uppåttryck
• Tillfälliga effekter som står för en stor del av nedgången
• Kostnadsökningar som ännu inte syns fullt ut

Inflationen kan eventuellt fortsätta ned lite till på kort sikt, även om den mest troligt har bottnat. Samtidigt är riktningen framåt betydligt mer osäker än vad siffrorna antyder.

Vad kommer hända med styrräntan?

Marknaden prissätter i dag minst en räntehöjning, där sannolikheten för en andra ligger över 70 procent. Kommer den inte i år, väntas den i stället 2027 – då en tredje höjning dessutom är fullt inprisad. Men mycket hänger på utvecklingen i Mellanöstern.

Vid ett abrupt slut på konflikten mellan Iran, USA och Israel skulle förväntningarna snabbt kunna skifta ned, för parallellt visar svensk ekonomi fortsatt tydliga svaghetstecken.

Det är just detta som gör ekvationen svår för Riksbanken: ett potentiellt inflationstryck framåt, men en svag ekonomi i nuläget. Signalerna framåt är inte heller uppmuntrande, med försiktiga hushåll och tecken på svagare orderingång, inte minst i industrin.

För stunden talar dock mycket för att Riksbanken har råd att vänta – och det är också vad som väntas signaleras i räntebeskedet på torsdag.

Läs gärna en längre analys inför räntebeskedet här.