Ett alternativ till bunden ränta: bygg din egen ränteförsäkring

Från bankerna har det på senare tid börjat komma signaler om att fler bolånekunder binder räntan, även om en övervägande del fortfarande väljer rörligt.

Här tänkte jag resonera lite kring att det faktiskt finns ett alternativ till att få skydd mot räntehöjningar utan att binda räntan – och utan att behöva betala extra till banken.

Många väljer att binda för att få trygghet. Det är fullt förståeligt. Att veta exakt vad boendekostnaden blir de kommande åren kan vara värt mycket, särskilt för hushåll med små marginaler.

Men det finns också ett tredje alternativ som sällan diskuteras.

I stället för att betala banken för tryggheten kan man skapa sin egen ränteförsäkring.

Banken vill ha betalt för osäkerheten

När en bank erbjuder en bunden ränta utgår den från vad det kostar att låna pengar på marknaden under olika tidsperioder. Den bundna bolåneräntan speglar alltså inte bara bankens tro om framtiden, utan också vad det kostar banken att säkra finansieringen under bindningstiden.

Ovanpå detta ska banken naturligtvis ha marginal för kreditförluster, kapitalbindning och inte minst vinst.

Resultatet blir att den bundna räntan ofta innehåller en premie för den trygghet kunden får. Ibland till och med en ganska saftig sådan.

Det betyder inte att det alltid är fel att binda. För vissa hushåll kan tryggheten vara värd kostnaden. Men rent ekonomiskt har den som valt rörlig ränta historiskt oftast kommit billigare undan över tid.

Skapa en egen buffert

I stället för att betala premien kan skillnaden mellan den bundna och rörliga räntan sättas av varje månad.

Anta att den bundna räntan är 0,5 procentenheter högre än den rörliga. På ett bolån på tre miljoner kronor motsvarar det omkring 15 000 kronor per år före ränteavdrag.

Pengarna kan placeras på ett sparkonto med hög ränta eller i en försiktigt sammansatt portfölj med låg risk.

Om räntorna sedan stiger kraftigt finns kapitalet där som en stötdämpare.

Kräver disciplin

Den stora fördelen med att skapa tryggheten på egen hand är förstås att du då har kvar pengarna om räntesmällen aldrig kommer.

Samtidigt ger en välfylld buffert inte bara skydd mot stigande räntor. Den kan också användas vid oväntade utgifter, arbetslöshet, en trasig bil, en dyr renovering eller andra ekonomiska bakslag.

Till skillnad från en bunden ränta, som bara skyddar mot ett specifikt scenario, fungerar den egna bufferten som en slags multiförsäkring. Oavsett vilken ekonomisk motgång som dyker upp finns kapitalet där.

Men det finns en viktig hake: det kräver disciplin.

Den som väljer att bygga sin egen ränteförsäkring måste vara noga med att sätta av pengarna. Det räcker inte att konstatera att rörlig ränta är billigare och sedan låta mellanskillnaden försvinna i vanlig konsumtion. Då har man inte skapat någon trygghet alls, utan bara tagit mer risk.

Men har man disciplinen att klara av att lägga undan pengarna, och kanske också ett visst mått av ekonomiintresse, tycker jag att frågan är värd att ställa:

Är det inte bättre om jag sparar mellanskillnaden själv?

Märkligt nog diskuteras detta alternativ ganska sällan. Överallt pratas det om rörligt eller bundet, som om det vore de enda två alternativen.

Man kan fråga sig varför.

Bankerna har naturligtvis ett intresse av att det är så. Det är ytterligare en produkt att sälja, ofta med god lönsamhet.

Samtidigt är det förstås enklare för media och tyckare att diskutera valet mellan rörligt och bundet än att prata om vikten av att bygga upp en egen buffert. Det är sannolikt därför narrativet har hamnat där.

I sammanhanget bör också sägas att Riksbanken gärna ser att fler hushåll väljer längre bindningstider. Det gör ekonomin mindre känslig för ränteförändringar och enklare att prognostisera.

Men det här handlar inte om det. Det handlar om vad som är mest rationellt för den enskilda bolånetagaren. Och där har rörlig ränta historiskt visat sig vara det billigaste alternativet över tid.

Låt mig till sist också vara tydlig: Jag tycker inte att det är fel att binda räntan. För många hushåll kan det vara helt rätt, särskilt om marginalerna är små eller om man vet med sig att sparandet sällan blir av. Jag har dessutom själv bundit räntan tidigare.

Men det kan vara värt att komma ihåg att det faktiskt finns ett tredje alternativ: att skapa tryggheten själv.

Läs gärna även: I höstas lanserade Nordea ett rörligt bolån med räntetak. Även där är min slutsats densamma: i stället för att betala banken för tryggheten är det ofta bättre att skapa den själv, genom att amortera eller spara. Taken ligger dessutom så pass högt att det är svårt att se hur premien ska kunna räknas hem.