Trots kritiken: Bankernas bolånemarginal högst på nästan ett år
För någon månad sedan fick bankerna hård kritik för att de inte sänkt bolåneräntorna trots att kostnaden för marknadsupplåning fallit kraftigt. Bland annat gick finansminister Elisabeth Svantesson ut och uppmanade bankerna att låta de minskade kostnaderna komma kunderna till del. Även Nooshi Dadgostar kritiserade bankernas höga marginaler.
Sedan dess har utvecklingen fortsatt att gå åt motsatt håll.
I maj steg bankernas bruttomarginal på rörliga bolån till 0,76 procentenheter. Det innebär en ökning med 0,10 procentenheter jämfört med april och den högsta nivån sedan juni 2025.
Samtidigt finns det tecken på att marginalerna kan ha toppat. Kostnaden för marknadsupplåning har stabiliserats på senare tid och i slutet av maj valde fem banker att sänka sina rörliga bolåneräntor.
Det kommer sannolikt att få viss effekt på marginalutvecklingen när junisiffran publiceras.
Någon dramatisk förändring är dock inte att vänta. De banker som hittills sänkt sina räntor har nöjt sig med 0,05 procentenheter, samtidigt som merparten behållit sina räntor oförändrade.
Marknadsupplåningen tillbaka på nivåer före Iran-oron
När bankerna höjde de rörliga bolåneräntorna tidigare i år hänvisade de till stigande marknadsräntor och högre upplåningskostnader. Den geopolitiska oron i Mellanöstern bidrog till att pressa upp räntorna på de finansiella marknaderna.
Sedan dess har situationen lugnat ned sig. Kostnaden för kort marknadsupplåning har fallit tillbaka och ligger nu på ungefär samma nivåer som före uppgången. De rörliga bolåneräntorna har däremot inte följt med ned i samma takt.
Det är en viktig förklaring till att bankernas bolånemarginal i maj steg till den högsta nivån sedan juni 2025.
"Rösta med fötterna"
För bolånekunderna är budskapet detsamma som tidigare. Byt bank, eller rösta med fötterna som Elisabeth Svantesson uttryckte det. Skillnaderna mellan bankernas räntor är stora och den som inte förhandlar eller jämför alternativ riskerar att betala mer än nödvändigt.