Riksbanken bör inte jaga gårdagens inflation – en sista kommentar inför morgondagen

Riksbanken hade nog tänkt signalera en något högre räntebana i morgon för att markera vaksamhet efter vårens uppgång i energipriserna och den något ljusare bilden av svensk ekonomi. Det är i princip också vad marknaden förväntar sig och vad många skulle betrakta som ansvarsfullt, givet erfarenheterna från inflationsuppgången 2021-2023.

Men oljeprisets tvärvändning gör det betydligt svårare att argumentera för en mer hökaktig linje.

Brentoljan handlas nu kring 79 dollar per fat, ned drygt 30 procent från toppen för en månad sedan och omkring 12-13 procent bara den senaste veckan. Nedgången kommer i spåren av de upptinade relationerna mellan USA och Iran. På fredag väntas ett avtal om förlängd vapenvila undertecknas och därefter fortsätter förhandlingarna om en mer varaktig lösning. För oljemarknaden är det viktigaste att Hormuzsundet nu öppnas för normal trafik igen.

Visst, prisuppgången som varit kommer förr eller senare att nå konsumentledet, även om det i dag är svårare för företagen att föra vidare pris- och kostnadsökningar till hushållen. Men det kommer även prisnedgången, om den består.

Därför tycker jag nästan att det vore tjänstefel om Riksbanken gjorde några större förändringar i räntebanan.

Penningpolitik ska vara framåtblickande och präglas av ett visst mått av tröghet. Den ska inte reagera på vad som starkt kan misstänkas vara kortsiktiga förändringar.

Det man i stället borde göra, och som jag ändå vill tro att Thedéen & Co kommer att göra, är att ungefär som tidigare signalera en beredskap att agera om inflationsbilden skulle försämras mer varaktigt.

Men att höja räntebanan efter de senaste veckornas prisfall i oljan, nej, det vore att jaga gårdagens inflation.

För någon vecka sedan skrev jag en längre analys inför räntebeskedet, något jag brukar göra inför varje möte. Där lyfte jag just hur ett slut på oroligheterna i Mellanöstern och en normalisering av oljepriset skulle kunna förändra bilden ganska snabbt.

Jag gick faktiskt så långt som att argumentera för att det på sikt skulle kunna öppna för ytterligare en räntesänkning. Inte nu och kanske inte ens i år, men svensk ekonomi är fortfarande inte tillräckligt stark för att helt avfärda den möjligheten.

Den som vill läsa mer om resonemanget hittar analysen här. Den publicerades även i Mäklarvärlden.