Elpriserna är tillbaka – kan bli nästa regerings första kris
Elpriserna präglade valrörelsen 2022. Fyra år senare är frågan på väg tillbaka. Men den här gången kan smällen komma först efter valet.
Få ekonomiska frågor satte lika stor prägel på valåret 2022 som elen.
Rysslands invasion av Ukraina, strypta gasleveranser till Europa och stora prisskillnader inom Sverige fick elräkningarna att skjuta i höjden. I södra Sverige, SE4, låg spotpriset på i snitt hela 1,62 kronor/kWh.
Sedan dess har priserna fallit tillbaka. Men nu pekar kurvorna uppåt igen.
Marknaden räknar med en dyr vinter
Hittills i år har elen varit betydligt dyrare. Fram till mitten av augusti låg snittpriset i SE4 på omkring 92 öre/kWh, jämfört med 67 öre under fjolåret. I SE3 var motsvarande priser 75 respektive 51 öre.
Och terminsmarknaden räknar med fortsatt höga priser när kylan kommer.
Elpris oktober-december
| Elområde | 2025 | 2026 termin | Förändring |
|---|---|---|---|
| SE1 Luleå | 28 öre | 62 öre | +126 % |
| SE2 Sundsvall | 27 öre | 63 öre | +137 % |
| SE3 Stockholm | 61 öre | 96 öre | +56 % |
| SE4 Malmö | 72 öre | 111 öre | +54 % |
Elpris januari-mars
| Elområde | 2026 | 2027 termin | Förändring |
|---|---|---|---|
| SE1 Luleå | 72 öre | 62 öre | -13 % |
| SE2 Sundsvall | 71 öre | 63 öre | -12 % |
| SE3 Stockholm | 92 öre | 99 öre | +7 % |
| SE4 Malmö | 104 öre | 115 öre | +11 % |
Öre/kWh. Historiska priser avser spotpris. Q4 2026 och Q1 2027 avser aktuella terminspriser. Avrundade värden.
I södra Sverige räknar marknaden med ett elpris under oktober-december som ligger omkring 55 procent högre än under samma månader 2025. I norra Sverige är uppgången ännu större – där ligger terminspriserna på mer än det dubbla jämfört med förra årets fjärde kvartal.
Under januari-mars väntas skillnaden bli mindre eftersom priserna redan var höga i början av 2026. Men i SE3 och SE4 ligger terminspriserna ändå omkring 7 respektive 11 procent över nivåerna under första kvartalet i år.
Om dagens terminspriser står sig går Sverige mot den dyraste vintern sedan rekordåret 2022.
För ett hushåll i SE4 som använder 5 000 kWh under oktober-december skulle dagens terminspris innebära omkring 5 550 kronor för själva elen, jämfört med cirka 3 600 kronor med priserna under samma period förra året.
Själva elpriset är dessutom bara en del av räkningen. Elnätsavgifter och elskatt tillkommer, och ovanpå det läggs 25 procent moms. Moms tas även ut på elskatten – skatt på skatten – vilket gör den totala elräkningen ännu tyngre.
Flera varningssignaler samtidigt
Bakom de höga terminspriserna ligger en olycklig kombination av faktorer.
Konflikten i Mellanöstern och störningarna kring Hormuzsundet har lett till gasbrist i Europa och mindre välfyllda gaslager än normalt. Även de nordiska vattenmagasinen ligger på låga nivåer, och problem i kärnkraften har ökat behovet av vattenkraft.
Vädret blir som alltid en viktig faktor. En mild, blåsig och nederbördsrik vinter skulle kunna mildra prisuppgången, medan en kall och torr vinter kan leda till ännu högre priser.
Det är därför viktigt att inte läsa terminspriserna som en prognos över exakt vad elen kommer att kosta.
Men signalen just nu är tydlig: marknaden räknar med en dyr vinter.
Fyra år av energipolitik
Mycket har samtidigt hänt politiskt sedan valet 2022.
Tidöpartierna har gjort ny kärnkraft till en central del av energipolitiken och infört ett system för statligt stöd till nya reaktorer. I juni beslutade regeringen att staten ska bli 60-procentig delägare i Videberg Kraft, som planerar nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals.
Regeringen har även sänkt elskatten. Sedan årsskiftet är den 36 öre/kWh, nästan 20 procent lägre än tidigare. Inför 2027 har regeringen dessutom föreslagit att den årliga indexeringen slopas permanent.
Efter de höga priserna i januari och februari infördes också ett tillfälligt elstöd för de två månaderna. Under hela 2026 finns ett högkostnadsskydd som träder in om det genomsnittliga spotpriset överstiger 1,50 kronor/kWh under en kalendermånad i ett elområde.
Men ribban ligger högt. Så högt att skyddet närmast får ses som symboliskt. För många lär smärtgränsen vara nådd långt innan det träder in.
En del har alltså gjorts under mandatperioden. Men mycket av det som på allvar kan förändra Sveriges elproduktion ligger fortfarande flera år framåt i tiden. Nya kärnkraftsreaktorer tar många år att bygga.
Vintern 2026/27 väntar inte.
Nästa regerings första politiska strid
Det kan därför bli en vinter som inte bara blir ekonomiskt besvärlig för hushållen, utan också politiskt känslig.
Den regering som tillträder efter valet kommer knappast att kunna påverka elproduktionen särskilt mycket innan kylan kommer. Däremot kan den snabbt ställas inför krav på nya åtgärder om elräkningarna drar iväg.
Då lär diskussionen snabbt handla om nya elstöd, skatter och vem som egentligen bär ansvaret för de höga priserna.
Elen kan också bli Riksbankens problem
Men det finns fler som har anledning att hålla ett öga på elpriset. Inte minst Riksbanken.
Riksbanken lämnade förra veckan styrräntan oförändrad på 1,75 procent, men konstaterade samtidigt att både tillväxten och inflationen blivit högre än väntat under sommaren. Sannolikheten för en räntehöjning senare i år kvarstår därmed.
Bilden är visserligen inte entydig. Arbetslösheten är hög och företagens planer på att höja priserna har dämpats. Men Riksbanken oroar sig för att utbudsstörningarna i spåren av kriget i Mellanöstern ska ge ett mer bestående inflationstryck.
En dyr elvinter skulle göra läget både svårare och allvarligare.
Högre elpriser höjer inflationen direkt och kan även pressa upp andra priser. En tillfällig uppgång behöver inte få Riksbanken att agera, men om effekterna sprider sig blir läget ett annat. Det här är något som jag har berört tidigare.
Det kan alltså bli en svår balansgång i vinter. Nästa regering kan möta hushåll som pressas av höga elräkningar, samtidigt som stigande energipriser gör Riksbankens kamp mot inflationen svårare. Bidrag och lättnader ställs mot räntehöjningar. Den ekvationen blir svår att få ihop.
Och den politiska konflikten lär knappast försvinna bara för att valet är över.
Om Tidöpartierna vinner kommer de rödgröna att fråga varför fyra år vid makten inte räckte för att lösa problemen. Om de rödgröna vinner lär den nya regeringen mötas av påminnelser om nedlagd kärnkraft och tidigare energipolitiska beslut.
Fyra år efter att elpriset blev en av valrörelsens stora frågor kan Sverige vara på väg mot en repris.
Skillnaden är att den här gången kan elsmällen komma först efter att rösterna är räknade.