Bränslesmällen i vinter: Skattehöjningar och stigande oljepris

Oljepriset närmar sig 100-strecket igen och handlas nu runt 98 dollar. Det sker i ett extremt olyckligt läge – precis när de tillfälliga skattesänkningarna på drivmedel ska rullas tillbaka. Prishöjningarna kommer att ske i två steg under hösten:

• 1 oktober: Energiskatten återgår till det normala. Bensinen blir 1,03 kr dyrare per liter, och dieseln stiger med 0,40 kr.
• 1 december: Den stora koldioxidrabatten på 3,00 kr per liter försvinner helt för både bensin och diesel.

Totalt innebär det 4,03 kr/l dyrare bensin och 3,40 kr/l dyrare diesel. Med ett oljepris kvar på dagens nivå gör det en vanlig full tank (60 liter) runt 250 kronor dyrare att fylla än vad den är just nu.

Om oljepriset ligger kvar på den här höga nivån, eller till och med fortsätter uppåt, går vi mot en stökig vinter för plånboken. Och det är inte bara vid pumpen som hushållen kommer att märka av det. Fram tills nu har skattelättnaderna på bränsle varit en viktig anledning till att de stigande oljepriserna inte fått fullt genomslag. När de nu försvinner och transportkostnaderna skjuter i höjden riskerar det att pressa upp priserna i hela ekonomin. Mat och andra varor som ska fraktas kan bli dyrare. Detsamma gäller hantverkare, taxiresor och andra tjänster där bilen är en viktig del av verksamheten.

Pressas från två håll – elen blir också dyrare

Som om de stigande drivmedelspriserna inte vore nog pekar även kurvorna för elmarknaden spikrakt uppåt inför vintern, som jag berört i ett tidigare inlägg. Terminsmarknaden räknar med en dyr vinter där elpriserna i södra Sverige spås ligga runt 55 procent högre än förra året, och i norra Sverige väntas priserna mer än fördubblas.

Det mesta pekar alltså på att energifrågan och de skenande levnadskostnaderna återigen kommer att dominera vinterns politiska debatt. Det är en utveckling som förstås också kommer att göra Riksbankens avvägningar ännu tuffare. Inflationen är mycket låg i dag. Senast igår kom nya siffror från SCB som visade att KPIF ligger kvar på låga 0,7 procent. Men samtidigt väntas inflationen öka nästa år och ännu mer 2028.

Den andra sidan av myntet är dock att den ekonomiska återhämtningen går långsamt och mycket väl kan drabbas av nya bakslag om energikostnaderna återigen slår mot tillväxten.

Tufft var ordet.

För hushållen. För företagen. För den regering som snart tar vid. Och för Riksbanken.