Riksbanken har haft ena foten på bromsen – nu trycker man med båda
Riksbanken lämnade i förra veckan styrräntan oförändrad på 1,75 procent, men signalerade samtidigt att räntehöjningar närmar sig. Mindre uppmärksammat är att Riksbanken fortfarande använder ett annat verktyg som verkar i åtstramande riktning: försäljningar av statsobligationer.
Så sent som i fredags, dagen efter räntebeskedet, sålde Riksbanken reala statsobligationer för 400 miljoner kronor. Det var den andra försäljningen i september.
Från 405 till 64 miljarder
Riksbanken började köpa statsobligationer 2015 för att göra penningpolitiken mer expansiv. Under pandemin växte köpen ytterligare kraftigt.
Som mest, i början av 2022, ägde Riksbanken svenska statsobligationer för omkring 405 miljarder kronor. I dag återstår omkring 64 miljarder. På knappt fem år har innehavet därmed minskat med omkring 341 miljarder kronor, eller 84 procent.
En del av minskningen har skett genom att obligationer förfallit utan att Riksbanken återinvesterat pengarna. Sedan april 2023 har banken också aktivt sålt statsobligationer för över 150 miljarder kronor.
Den stora neddragningen är i huvudsak över. Försäljningarna av nominella statsobligationer avslutades vid årsskiftet, när Riksbanken nådde den långsiktiga nivå man beslutat om för den delen av portföljen. Men realobligationer, det vill säga inflationsskyddade statsobligationer, fortsätter att säljas.
Försäljningarna verkar åtstramande
När Riksbanken säljer obligationer ökar utbudet på marknaden. Allt annat lika pressas obligationspriserna ned och räntorna upp.
Högre svenska räntor kan samtidigt göra svenska räntepapper mer attraktiva för investerare, öka efterfrågan på kronor och bidra till en starkare växelkurs. Just kronan var också ett av argumenten när Riksbanken 2023 ökade takten i obligationsförsäljningarna.
Effekterna ska samtidigt inte överdrivas. Riksbankens egen bedömning är att påverkan på de räntor som hushåll och företag faktiskt möter har varit begränsad. Det gäller särskilt dagens betydligt mindre försäljningar. De förklarar knappast varför marknadsräntorna och de bundna bolåneräntorna har stigit snabbt de senaste veckorna.
Men de verkar ändå åtstramande.
Nu börjar båda verktygen dra åt samma håll
Under de senaste åren har Riksbanken haft ena foten på bromsen hela tiden. Samtidigt som styrräntan sänktes fortsatte obligationsinnehavet att krympa.
Nu förändras den bilden. Riksbanken signalerar högre styrränta och marknaden räknar med flera höjningar. Samtidigt fortsätter Riksbanken, om än i liten skala, att sälja obligationer. För första gången på länge börjar alltså båda verktygen dra åt samma håll.
Kronan har dessutom åter försvagats kraftigt efter den stora förstärkningen under 2025. I förra veckans räntebesked pekade Riksbanken själv ut den svagare kronan som en uppåtrisk för inflationen.
Det gör de kvarvarande obligationsförsäljningarna väl förenliga med den politik Riksbanken nu vill föra. De verkar, allt annat lika, för något högre marknadsräntor och en starkare krona.
Riksbanken har länge haft ena foten på bromsen genom att minska obligationsinnehavet. Nu ser man ut att vara på väg att trycka ned även den andra.