Riksbanken närmar sig marknaden – men gapet finns kvar

Riksbanken lämnade i dag styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Det var väntat.

Det intressanta låg i stället i räntebanan. Och där gjorde Riksbanken en ganska rejäl förflyttning.

Räntan väntas nu börja höjas redan i år. Under tredje kvartalet 2027 ligger den nya räntebanan på 2,38 procent och ett år senare på 2,41 procent.

Det kan jämföras med räntebanan i juni, då Riksbanken räknade med 1,97 procent under tredje kvartalet 2027 och 2,10 procent under tredje kvartalet 2028. Den gamla banan innehöll knappt två höjningar ända fram till 2029.

Det är alltså en tydlig förflyttning.

Men det är viktigt vad man jämför med.

Jämfört med Riksbankens tidigare prognos är den nya räntebanan klart högre. Jämfört med vad marknaden hade hunnit prisa in inför dagens besked är den betydligt mindre dramatisk.

Marknaden har på kort tid gått från att prisa in omkring tre till fem höjningar fram till slutet av 2027, vilket skulle ge en styrränta på 3 procent. Bankernas prognoser har varit betydligt försiktigare, kring två höjningar och 2,25 procent.

Riksbankens nya bana hamnar någonstans däremellan, men ligger klart närmare bankernas prognoser.

Det är kanske det viktigaste beskedet i dag.

Rävsaxen finns kvar

Inför mötet beskrev jag Riksbankens läge som en rävsax.

På hemmaplan har vi låg inflation, en svag arbetsmarknad och en återhämtning som länge gått trögt. Från omvärlden kommer samtidigt högre energi- och råvarupriser, en svagare krona och högre räntor.

Riksbankens bild av läget har inte förändrats på något avgörande sätt. Men man lägger nu större vikt vid riskerna på den andra sidan.

Samtidigt ser man framför sig en starkare svensk ekonomi.

Riksbanken höjer prognosen för BNP-tillväxten i år från 2,2 till 2,8 procent och räknar med att arbetsmarknaden gradvis stärks.

Det gör också kostnadstrycket från bland annat energi och import mer besvärligt. I en starkare ekonomi blir det lättare för företagen att föra högre kostnader vidare till kunderna.

Det är den kombinationen som Riksbanken nu tar större höjd för.

Kostnadsinflation behöver fortfarande inte bli bestående inflation

Inför beskedet argumenterade jag för att högre energi- och importpriser inte automatiskt innebär att Riksbanken måste höja räntan.

Kostnadsdriven inflation innehåller delvis sin egen broms. När energi och importerade varor blir dyrare får hushållen mindre pengar över till annat och efterfrågan dämpas.

Det viktiga är därför om kostnadsökningarna stannar där eller börjar sprida sig vidare till löner, tjänster, andra priser och inflationsförväntningar.

Och än så länge finns få tecken på en bredare spridning. Den underliggande inflationen, rensad för tillfälliga finanspolitiska effekter, ligger relativt nära målet, enligt Riksbanken.

Däremot har förutsättningarna förändrats. En starkare ekonomi ökar naturligtvis risken för att kostnadsökningarna faktiskt får bredare genomslag.

Det är där jag tycker att den nya räntebanan ska förstås.

Riksbanken agerar inte på en bredare inflation som redan är här, utan på risken för att den ska komma.

Riksbanken går inte hela vägen

Och här kommer vi tillbaka till den kanske mest intressanta frågan inför beskedet.

I min senaste analys inför mötet skrev jag att gapet mellan Riksbanken och marknaden knappast kunde bestå. Antingen behövde Riksbanken flytta sig mot marknaden eller också behövde marknaden börja sänka sina förväntningar.

Nu har Riksbanken gjort just det.

Räntebanan har höjts rejält.

Men Riksbanken köper fortfarande inte marknadens hela bild. En ränta på omkring 2,4 procent under andra halvåret nästa år är något helt annat än de nivåer kring 3 procent som marknaden har prisat in.

Det gör marknadsreaktionen efter beskedet särskilt intressant.

Om marknaden står fast vid sin prissättning kvarstår ett betydande gap. Om korta marknadsräntor i stället faller efter beskedet är det ett tecken på att marknaden bedömer att den sprungit längre än Riksbanken är beredd att följa.

Hökaktigare än i juni, men är det hökaktigt i dag?

Det är därför lite för enkelt att beskriva dagens besked som hökaktigt.

Jämfört med räntebanan i juni är det utan tvekan en kraftig förflyttning mot högre räntor.

Men den förflyttningen var alltså till stor del väntad.

Det relevanta är hur den står sig mot förväntningarna i går.

Och då blir beskedet mindre entydigt.

Riksbanken har närmat sig marknaden rejält. Men den har inte följt med hela vägen. Nu blir frågan om marknaden kommer att närma sig Riksbanken.