Bunge håller fast vid räntehöjning – varnar samtidigt för riskerna med AI-boomen
Aino Bunge, förste vice riksbankschef, håller fast vid bedömningen att styrräntan sannolikt behöver höjas före årsskiftet. Samtidigt varnar hon för riskerna med de omfattande AI-investeringarna, som i allt högre grad finansieras med lån. Det framkom när hon på måndagen talade vid Sydsvenska Industri- och Handelskammaren i Malmö.
Talets huvudtema var den snabbt växande AI-sektorn och dess betydelse för ekonomin och de finansiella marknaderna. Bunge konstaterade att de omfattande AI-satsningarna har blivit en viktig drivkraft för investeringar och tillväxt, samtidigt som tekniken på sikt har stor potential att höja produktiviteten.
Men utvecklingen innebär också risker. De stora investeringarna bygger på högt ställda förväntningar om den framtida efterfrågan på AI. Samtidigt finansieras en allt större del av satsningarna med lån i stället för företagens egna kassaflöden.
Om förväntningarna inte infrias kan konsekvenserna bli kännbara även utanför tekniksektorn. Bunge pekade bland annat på att finansieringsformerna blir alltmer komplexa, vilket gör det svårare att förutse hur finansiell oro kan sprida sig.
Även svenska finansiella företag kan påverkas, både genom sin exponering mot AI-sektorn och genom en mer allmän nedgång i riskaptiten på finansmarknaderna.
Håller fast vid räntehöjning
Bunge kommenterade också det svenska konjunkturläget och penningpolitiken inför Riksbankens nästa räntemöte den 3 november, med räntebesked dagen därpå.
Hon beskrev återhämtningen i svensk ekonomi som bred och efterlängtad, med vissa tecken på förbättring även på arbetsmarknaden. Samtidigt innebär den svagare kronan och utbudsstörningarna till följd av kriget i Mellanöstern fortsatta inflationsrisker.
Hon upprepade sin bedömning från september om att styrräntan sannolikt behöver höjas före årsskiftet. Hur mycket den behöver höjas på sikt är däremot fortfarande osäkert, och Bunge betonade att Riksbanken måste pröva sig fram.
Det var alltså inget nytt besked om räntan, utan snarare en bekräftelse på att hon står fast vid sin tidigare bedömning. Även riksbankschef Erik Thedéen upprepade vid Ruter Dam-dagen i förra veckan sin bedömning att det kan vara rimligt att höja räntan redan i november.
AI-boomen kan förändra förutsättningarna
Det intressanta är hur dessa två frågor kan komma att hänga ihop.
Bunge ser i dag ett inflationstryck som motiverar högre räntor. Samtidigt har de stora AI-investeringarna blivit en viktig drivkraft för den globala ekonomin. Om investeringarna inte lever upp till förväntningarna kan en kraftig omvärdering på finansmarknaderna få konsekvenser för både tillväxten och kronan.
En svagare världskonjunktur skulle kunna dämpa inflationstrycket och minska behovet av ytterligare räntehöjningar. Men om den finansiella oron samtidigt leder till en svagare krona kan högre importpriser motverka den effekten.
Riskerna med AI-boomen lär inte väga särskilt tungt inför Riksbankens räntebeslut i november. Men om förväntningarna börjar svikta och oron sprider sig på finansmarknaderna kan de bli ytterligare en faktor att ta hänsyn till i bedömningen av hur mycket räntan behöver höjas framöver.