Producentpriserna rusar – men hur orolig ska Riksbanken vara?

Producentpriserna fortsätter att stiga kraftigt. Enligt statistik från SCB ökade de med 3,4 procent i september jämfört med augusti och med hela 11,2 procent på årsbasis, den högsta årstakten sedan januari 2023. Även exklusive energi är uppgången betydande, 6,2 procent på ett år.

Den samlade bilden med stigande producentpriser, något högre prisplaner hos företagen och en svagare krona, tyder på att inflationstrycket håller på att byggas upp. Det väcker obehagliga minnen från 2021 och 2022.

Då kunde företagen i stor utsträckning vältra över sina stigande kostnader på konsumenterna, vilket bidrog till att inflationen tog fart. Men förutsättningarna ser annorlunda ut i dag. Arbetslösheten är hög, hushållens ekonomi är fortfarande ansträngd och vinterns höga elräkningar riskerar att pressa köpkraften ytterligare. Det gör det svårare för företagen att höja priserna utan att tappa försäljning.

För Riksbanken finns det alltså skäl att vara vaksam, och en viss åtstramning av penningpolitiken kan mycket väl bli nödvändig. Men jag är inte övertygad om att det kommer att krävas så stora räntehöjningar som marknaden nu räknar med, eller ens så stora som Riksbankens egen räntebana antyder.

Producentpriserna är en viktig varningssignal, men sambandet med konsumentpriserna är långt ifrån ett till ett.