Därför blir det 1-2 räntesänkningar till – varken fler eller färre
I går fick jag en fråga på X om vad jag tror om styrräntan och de rörliga bolåneräntorna framöver. Det är en fråga som många funderar över just nu, inte minst eftersom prognoserna spretar. Här delar jag mitt svar och utvecklar resonemanget lite mer.
Min bedömning är att marknaden ligger rätt när den räknar med 1-2 sänkningar till. Det stämmer väl med vad olika inflationsprognoser ger utrymme för, och det är sannolikt ungefär vad som krävs för att få fart på ekonomin igen.
För en sak ska man komma ihåg: våra konsumtionsvanor kommer att återgå till det normala. Visst, det kan ta tid. Att svensk ekonomi är seg som sirap trots ett år av snabba räntesänkningar är ett tydligt bevis på det.
Men så småningom kommer vi börja leva som vanligt igen: byta bil, köpa bostad, handla nya kläder och fatta större livsbeslut, som att bilda familj eller gifta oss. Det som till en början känns dyrt och osäkert blir med tiden den nya vardagen. Det är så vi människor fungerar.
Valfläsk att vänta
Snart kommer också politikerna att sätta på sig spenderarbyxorna. Nästa år är det val, och regeringen ligger pyrt till i opinionsmätningarna. För att klamra sig kvar lär de behöva slänga ut några rejäla köttben.
Utöver skattesänkningar och reformer som direkt gynnar hushåll och företag kan vi räkna med satsningar på välfärd och offentlig sektor, som i sin tur stimulerar ekonomin och skapar fler jobb. Skulle det bli maktskifte och de rödgröna vinna valet blir budgetpolitiken knappast stramare.
Att det drar ihop sig till val är med andra ord ytterligare en faktor som talar för svensk ekonomi.
Bostadsmarknaden blir en nyckel
Nästa år finns dessutom potential för en vändning på bostadsmarknaden, vilket kan ge ekonomin en extra skjuts. Räntesänkningar, reallöneökningar och valfläsk ger en bra grund. Regeringen har dessutom redan tagit ett steg genom att föreslå generösare amorteringsregler, som kan komma att införas från den 1 april.
Varför spelar det här så stor roll? För många är bostaden den största investeringen i livet, och den påverkar oss på nästan alla plan: hur vi ser på vår ekonomi, vilka beslut vi fattar och vår känsla av trygghet. När marknaden går i stå skapas osäkerhet, vi trampar vatten i vårt beslutsfattande och ekonomin tappar fart. Att många av dagens bostadsköpare nästan enbart har erfarenhet av högtryck förstärker förstås försiktigheten.
Sedan har vi förstås de direkta effekterna. Tiotusentals människor arbetar i byggsektorn, och ännu fler i alla de branscher som finns runt omkring. När byggandet tar fart ökar efterfrågan hos allt från underleverantörer och transportföretag till arkitekter, elektriker och VVS-företag. Det sätter i gång en hel kedja av jobb och investeringar som sprider sig långt utanför själva bostadssektorn.
Bostadsmarknaden brukar ibland beskrivas som vår bästa konjunkturmätare. Men den speglar inte bara konjunkturen, den är också med och driver den. I goda tider som motor, i sämre tider som broms.
Bostadsmarknaden brukar ibland beskrivas som en av våra bästa konjunkturmätare. Men den speglar inte bara konjunkturen, den är också med och driver den. I goda tider som motor, i sämre tider som broms.
LÄS MER: Då vänder bostadsmarknaden
Riksbanken vill inte tillbaka till nollränta
När man ska bedöma vad som är en rimlig ränteutveckling måste man naturligtvis också ta på sig Riksbankens glasögon. Deras uppgift är att hålla inflationen i schack och samtidigt bidra till en balanserad utveckling i ekonomin.
Thedéen och hans kolleger vill knappast se en återgång till de extremt låga räntor som präglade stora delar av 2010-talet. De bidrog till kraftigt stigande bostadspriser och en rejäl ökning av hushållens skuldsättning, som fortfarande plågar svensk ekonomi. Det har gjort ekonomin mer känslig för ränteförändringar och Riksbankens jobb betydligt svårare.
LÄS MER: Inflationen 2021-2022: Vad låg bakom prisuppgångarna?
Riksbanken har alltså starka skäl att försöka minska räntekänsligheten.
Hur då? Genom att långsamt styra ekonomin mot större motståndskraft, exempelvis genom att dra ut på räntesänkningar och helt enkelt tvinga hushållen att anpassa sig. Försiktigt, försiktigt vill man knuffa ekonomin i rätt riktning – en sorts nudging.
En eller två sänkningar till är ändå bra nyheter
Mer än två sänkningar till, en i höst (troligen september) och ytterligare en till våren, tror jag därför inte att det blir. Men blir det så skulle styrräntan landa på cirka 1,50 procent, vilket motsvarar bolåneräntor på i snitt 2,30-2,40 procent och efter ränteavdrag ungefär 1,70 procent.
På den nivån kan man knappast längre säga att pengar är dyra. Inte ur ett historiskt perspektiv, om man bortser från 2010-talets extremläge, och än mindre om man jämför internationellt.
Med allt annat positivt som väntas i ekonomin är det ett ränteläge som låter oss andas ut och börja se framåt igen – mot investeringar, större beslut och allt annat vi skjutit på under några tuffa år.