Därför blir det 1-2 räntesänkningar till – varken fler eller färre

I går fick jag frågan om vad jag tror om styrräntan och de rörliga bolåneräntorna framöver. Det är en fråga som många funderar över just nu, inte minst eftersom prognoserna spretar. Här på bloggen delar jag mitt svar med lite extra förklaringar för ännu mer djup och tydlighet.

Min bedömning är att marknaden ligger rätt när den räknar med 1-2 sänkningar till. Det stämmer väl med vad olika inflationsprognoser ger utrymme för, och det är sannolikt ungefär vad som krävs för att få fart på ekonomin igen.

För en sak ska man komma ihåg: våra konsumtionsvanor kommer att återgå till det normala. Visst, det kan ta tid. Att svensk ekonomi är seg som sirap trots ett år av snabba räntesänkningar är ett tydligt bevis på det.

Men så småningom kommer vi börja leva som vanligt igen: byta bil, köpa bostad, handla nya kläder eller göra större livsbeslut som att gifta oss. Det som till en början känns dyrt och osäkert blir med tiden den nya vardagen. Det är så vi människor fungerar.

Valfläsk att vänta

Snart kommer också politikerna att sätta på sig spenderarbyxorna. Nästa år är valår, och regeringen ligger pyrt till i undersökningarna. För att klamra sig kvar kommer de behöva slänga ut några rejäla köttben, vilket ytterligare kommer stärka hushållens ekonomi och köpkraft.

Förutom skattesänkningar och reformer som direkt gynnar hushåll och företag, kommer det naturligtvis också satsningar på välfärden och offentlig sektor som stimulerar ekonomin – exempelvis investeringar i infrastruktur, utbildning och arbetsmarknadsåtgärder som skapar fler jobb och minskar arbetslösheten. Skulle det bli maktskifte och de rödgröna vinner valet, lär budgeten inte bli mindre. Så brukar det vara.

Att det är valår talar alltså starkt till ekonomins fördel.

Bostadsmarknaden blir en nyckel

Nästa år finns också potential för att bostadsmarknaden vänder, vilket kan ge ekonomin en extra skjuts. Räntesänkningar, reallöneökningar och valfläsket ger en bra grund. Regeringen har dessutom redan tagit ett steg genom att föreslå generösare amorteringsregler, som kan komma att införas från 1 april.

Varför spelar det här roll? För många är bostaden den största investeringen i livet, och den påverkar oss på nästan alla plan: hur vi ser på vår ekonomi, vilka beslut vi fattar och vår känsla av trygghet. När marknaden går i stå skapas osäkerhet, vi trampar vatten i vårt beslutsfattande och ekonomin tappar fart. Att många av dagens bostadsköpare dessutom nästan enbart har erfarenhet av högtryck förstärker förstås försiktigheten.

Man ska även ha med sig att bostadsmarknaden också har mycket konkreta effekter på ekonomin. Nybyggande påverkar tiotusentals jobb i byggsektorn och i alla kringliggande branscher. När byggandet tar fart igen skapas inte bara fler bostäder, utan också arbetstillfällen, investeringar och en känsla av framtidstro, vilket stärker ekonomin långt utanför själva bostadssektorn.

Bostadsmarknaden brukar ibland kallas vår kanske bästa konjunkturmätare. Men det går mycket längre än så, den påverkar den också – ibland som motor, ibland som broms.

LÄS MER: Då vänder bostadsmarknaden

Från nollräntor till stabilitet

När man ska bedöma vad som är en rimlig ränteutveckling måste man också ha på sig Riksbankens glasögon. Deras mål är att hålla hushållens skulder i schack och främja en stabil och hållbar ekonomisk utveckling. Thedéen med kolleger vill definitivt inte se en återgång till de extremt låga räntorna som präglade 2010-talet. De är trots allt en viktig förklaring till dagens bistra situation – något man inte får glömma.

LÄS MER: Inflationen 2021-2022: Vad låg bakom prisuppgångarna?

Räntekänsligheten i svensk ekonomi är hög, milt uttryckt. Riksbanken kommer därför göra vad de kan för att gradvis minska den. Bland annat genom att försöka höja den neutrala räntan, alltså den nivå på styrräntan som varken stimulerar eller stramar åt ekonomin.

Hur då? Genom att långsamt styra ekonomin mot större motståndskraft och mindre känslighet – till exempel genom att dra ut på räntesänkningar och helt enkelt tvinga hushållen att anpassa sig, som tidigare nämnt. Det handlar om en sorts "nudging", för att använda ett modeord. För dig som aldrig hört talas om nudging är det en metod inom beteendeekonomi där man försiktigt "knuffar" människor i en önskad riktning. Och det är precis vad jag tror Riksbanken hoppas göra. Även om det hittills inte gått så bra. Men som jag ofta säger – penningpolitik är ett maraton.

En eller två sänkningar till är ändå bra nyheter

Mer än två sänkningar till – en i höst (troligen september) och ytterligare en till våren – tror jag därför inte att det blir. Men blir det fallet, skulle styrräntan landa på cirka 1,50 procent, vilket motsvarar bolåneräntor på i snitt 2,30-2,40 procent och efter ränteavdrag ungefär 1,70 procent.

På den nivån kan man inte längre säga att pengar är dyra. Inte ur ett historiskt perspektiv (om man bortser från 2010-talets extremläge), och än mindre om man jämför internationellt. 

Kort sagt: Med allt annat positivt som väntas i ekonomin är det ett ränteläge som låter oss andas ut och se framåt igen – mot investeringar, större beslut och allt annat vi skjutit på under dessa krisår.