Fullvärderad krona – vad betyder det för inflationen och räntan?

I förra veckan skrev jag om kronans revansch under 2025 och räknade även på vad en fullvärderad krona kan innebära mot euron och dollarn

Men vad skulle en sådan förstärkning betyda för inflationen – och i förlängningen för Riksbankens styrränta? Det är sannolikt något fler funderar på, eftersom effekterna blir bredare och mer omfattande än bara att göra soliga medelhavssemestrar eller shoppingresor till Paris billigare för oss svenskar.

Även om de flesta som läser den här bloggen säkert redan har koll, tar jag det kort. 

En starkare krona pressar ned inflationen genom lägre priser på importerade varor. Nästan allt vi konsumerar innehåller komponenter från utlandet – från kläder och elektronik till mat – vilket gör att valutakursen får en direkt effekt på de priser vi betalar. En grov tumregel, som ofta används av Riksbanken, är att om kronan varaktigt stärks med 10 procent mot en handelsviktad valutakorg, kan inflationen dämpas med omkring 0,5 procentenheter efter ett år.

Effekten hittills

Sedan kronan bottnade mot euron för ungefär två år sedan har den stärkts med cirka 7 procent. När det gäller euron kommer effekten på inflationen med viss fördröjning: importpriser justeras gradvis, och lägre indirekta kostnader – som transporter och energi – kan dröja flera månader eller år innan de märks i konsumentled. Effekten kan alltså fortsätta byggas upp under hösten. Undertecknad skulle till och med säga att det är sannolikt.

Mot dollarn har hela förstärkningen på närmare 15 procent kommit i år. Här märks effekterna snabbare – en billigare dollar slår till exempel nästan direkt igenom på bränslepriserna. Samtidigt har dollarn mindre total betydelse eftersom cirka 80 procent av svensk import kommer från Europa.

En samlad bedömning är att kronförstärkningen redan har sänkt inflationen med omkring 0,3-0,4 procentenheter, även om en del av effekten ännu inte syns. Förutom att det kan dröja innan lägre kostnader för företagen når konsumentled, har det också att göra med hur inflationsmåttet beräknas – som förändring över 12 månader. Den fulla effekten i de siffror vi matas med från SCB varje månad syns kanske därför först under 2026.

Skulle kronan sedan stärkas hela vägen till de ”fullvärderade” nivåerna jag uppskattat – cirka 15 procent mot euron jämfört med i dag – kan det ge ytterligare 0,7-0,8 procentenheter i dämpning. Totalt skulle kronan alltså kunna sänka inflationen med över en procentenhet jämfört med om växelkursen ligger still.

Vad betyder det för räntan?

Om kronan når de fullvärderade nivåerna och bidrar med omkring en procentenhet lägre inflation, öppnar det för att Riksbanken kan sänka styrräntan mer än vad marknaden i dag räknar med. Jag vill ogärna sätta en exakt siffra, men för att ge perspektiv: samma effekt enbart via penningpolitiken hade sannolikt krävt en räntehöjning på omkring 0,5-0,75 procentenheter, baserat på data och studier.

En fullvärderad krona är dock kanske inte realistiskt på kort sikt. Det kan ta flera år innan en valuta når jämvikt, och just kronan har länge ansetts undervärderad. Men även om den bara når halvvägs har den ändå potential att bli en viktig medspelare för Riksbanken. Det ökar utrymmet för välbehövliga stimulanser, utan större risker. 

Redan i dag pekar nämligen prognosen på att inflationen når målet nästa år – eller till och med faller något under.

–––––––––––––––––––––––––––––––––

Samarbete med Affärsvärlden – Vill du fördjupa dig ytterligare i räntor, makro och börs? Affärsvärlden är en av de mest seriösa källorna för ekonominyheter i Sverige och kompletterar det jag skriver här på bloggen med dagliga analyser. Just nu har de dessutom ett extra bra erbjudande: halva priset på Premium Digital i tre månader. Tecknar du via den här länken stöttar du samtidigt bloggen.

–––––––––––––––––––––––––––––––––