Fullvärderad krona – vad betyder det för inflationen och räntan?

I förra veckan skrev jag om kronans revansch under 2025 och räknade även på vad en fullvärderad krona kan innebära mot euron och dollarn. 

Men vad skulle en sådan förstärkning betyda för inflationen – och i förlängningen för Riksbankens styrränta? Det är sannolikt något fler funderar på, eftersom effekterna blir bredare och mer omfattande än bara att göra soliga medelhavssemestrar eller shoppingresor till Paris billigare för oss svenskar.

Även om de flesta som läser den här bloggen säkert redan har koll, tar jag det kort. 

En starkare krona pressar ned inflationen genom lägre priser på importerade varor. Nästan allt vi konsumerar innehåller komponenter från utlandet – från kläder och elektronik till mat – vilket gör att valutakursen får en direkt effekt på de priser vi betalar. En grov tumregel, som ofta används av Riksbanken, är att om kronan varaktigt stärks med 10 procent mot en handelsviktad valutakorg, kan inflationen dämpas med omkring 0,5 procentenheter efter ett år.

Effekten hittills

Sedan kronan bottnade mot euron för ungefär två år sedan har den stärkts med cirka 7 procent. När det gäller euron kommer effekten på inflationen med viss fördröjning: importpriser justeras gradvis, och lägre indirekta kostnader – som transporter och energi – kan dröja flera månader eller år innan de märks i konsumentled. Effekten fortsätter därför att byggas upp, särskilt för den del av förstärkningen som kommit under året.

Mot dollarn har hela förstärkningen på närmare 15 procent kommit i år. Här märks effekterna snabbare – en billigare dollar slår till exempel nästan direkt igenom på bränslepriserna. Samtidigt har dollarn mindre total betydelse eftersom cirka 80 procent av svensk import kommer från Europa.

Sammantaget bedöms kronförstärkningen redan ha sänkt inflationen med cirka 0,3-0,4 procentenheter, även om en del av effekten ännu inte syns i statistiken. Fördröjningen beror dels på att det kan ta upp till 18 månader innan lägre kostnader i företagsledet fullt ut förs vidare till konsumentpriser, dels på att KPI mäts som förändring över 12 månader, vilket gör att växelkursens genomslag syns gradvis. Den fulla effekten väntas därför bli tydlig tidigast under 2026.

Skulle kronan sedan stärkas hela vägen till de ”fullvärderade” nivåerna jag uppskattat – cirka 15 procent mot euron jämfört med i dag – kan det ge ytterligare 0,7-0,8 procentenheter i dämpning. Totalt skulle kronan alltså kunna sänka inflationen med över en procentenhet jämfört med om växelkursen ligger still.

Vad betyder det för räntan?

Om kronan når sin fullvärderade nivå möjliggör det att Riksbanken kan sänka styrräntan mer än vad marknaden i dag räknar med. Jag vill ogärna sätta en exakt siffra, men för att ge perspektiv: samma effekt enbart via penningpolitiken hade sannolikt krävt en räntehöjning på omkring 0,5-0,75 procentenheter, baserat på data och studier.

Men även om uppgången varit snabb hittills kan vägen mot fullvärdering vara lång. I sammanhanget är det viktigt att påminna om att kronan länge bedömts som undervärderad. 

Men fortsätter bara kronan att röra sig mot en mer balanserad värdering har den potential att bli en viktig medspelare för Riksbanken. Thedéen och hans kollegor kan då känna sig tryggare med att sänka räntan vidare för att stötta återhämtningen utan att riskera inflationsmålet.