Kan en sprucken AI-bubbla få Riksbanken att sänka räntan igen?

Det har knappt gått ett dygn sedan Riksbanken höjde styrräntan till 2 procent, efter drygt ett år utan förändringar. Ändå har mycket redan hänt som lär ge Erik Thedéen och hans kollegor något att fundera på. Oljepriset har fortsatt att falla till den lägsta nivån på två månader, oktoberinflationen överraskade rejält på nedsidan och nu växer även oron för att AI-bubblan är på väg att spricka.

Under torsdagens handel är Nasdaq ned över 5 procent och handlas nu omkring 12 procent under oktobertoppen. Ännu värre ser det ut för halvledarbolagen, vars index rasar med omkring 11 procent och nu ligger drygt 35 procent under sommarens toppnivåer.

Bakom nedgången finns en växande skepsis mot de enorma AI-investeringarna. Oron kan dessutom ha förstärkts av Demokraternas framgångar i det amerikanska mellanårsvalet, som väckt farhågor om högre skatter och hårdare regleringar inom AI- och tekniksektorn.

Så sent som för några veckor sedan skrev jag om riskerna med AI-boomen, efter att förste vice riksbankschef Aino Bunge varnat för den ökande lånefinansieringen av AI-investeringar och risken för spridningseffekter till finansmarknaderna.

Vad är det då som kan hända? Om AI-bolagens högt ställda förväntningar inte infrias kan investeringar för hundratals miljarder dollar behöva skrivas ned eller ställas in. Det kan leda till stora förluster för långivare och investerare, samtidigt som företag tvingas skära ner på kostnader och personal. I värsta fall sprider sig krisen till resten av ekonomin, med fallande konsumtion, stigande arbetslöshet och kraftigt försämrad tillväxt som följd.

Vi har varit där förut. När IT-bubblan sprack föll Nasdaq med närmare 80 procent från topp till botten. Under 2001 sänkte Federal Reserve styrräntan från 6,5 till 1,75 procent när USA gick in i recession. Även Sverige drabbades hårt. Stockholmsbörsen föll med omkring 65 procent och Riksbanken sänkte så småningom reporäntan från 4,25 till 2,75 procent mellan 2002 och 2003.

Det är förstås för tidigt att dra paralleller till IT-kraschen, men ett liknande förlopp går inte att utesluta. Om en AI-krasch leder till minskade investeringar, svagare konsumtion och lägre tillväxt kan inflationstrycket inte bara avta, utan sjunka undan helt. Centralbankerna skulle då behöva överge sina nuvarande ränteplaner och i stället sänka räntorna för att stötta ekonomin.

Det som i går såg ut som början på en period med högre räntor skulle alltså kunna ta en helt annan riktning. Jag säger inte att det är det mest sannolika scenariot, men historien visar hur snabbt förutsättningarna kan förändras. Från framtidstro och investeringsboom till börsras och ekonomisk kris. Och som bekant har historien en tendens att upprepa sig.