Kommer Riksbanken sänka räntan den 23 september?

Inför Riksbankens räntebesked om drygt en och en halv vecka är frågan på allas läppar: Blir det en sänkning? Signalerna indikerar både att utrymme finns, och att en till sänkning behövs. Men kommer Riksbanken att slå till redan nu, eller välja att vänta lite till? Och vilka risker kan få dem att avvakta? Det tänkte jag gå igenom här.

Tillfälliga effekter drev upp sommarens siffror

Vi börjar med inflationen. Den har visserligen varit högre tre månader i rad, men det har – som jag flera gånger påpekat – främst berott på baseffekter och tillfälliga faktorer kopplade till svenskarnas semesterutgifter. Det fick vi också bekräftat i de definitiva siffrorna för augusti, där KPIF även justerades ned till 3,2 % från 3,3 % i den preliminära statistiken. 

Bland annat har det handlat om dyrare flygresor, paketresor och biluthyrning. Någon tänker säkert: ”Men inflationen mäts ju i årstakt, kan man verkligen tala om säsongseffekter då?” 

Svaret är ja, helt klart. Ta flygbiljetter som exempel. De kan svänga kraftigt från en sommar till en annan beroende på väder, efterfrågan, flygbolagens kapacitet (rutter och avgångar) och konkurrens. Detsamma gäller biluthyrning och andra semesterrelaterade utgifter. Priserna varierar utifrån externa faktorer och våra semesterplaner och beteenden, som sällan ser likadana ut från år till år. Det viktiga att förstå är att även om pristrycket är högt ett år, betyder det inte att priserna stigit permanent. Och små skillnader kan få stora effekter på helheten – särskilt när de samverkar och förstärker varandra.

En annan flyktig faktor är elpriserna, som också bidragit till att pressa upp inflationen på senare tid och som kan fortsätta göra det. Just nu finns dock inget som tyder på att dyrare elräkningar ska sprida sig till andra delar av ekonomin, och därför är det heller inget Riksbanken behöver reagera på. 

Företagens prisplaner och hushållens inflationsförväntningar ser mycket stabila ut. Matpriserna föll dessutom i augusti med 0,7 %. Det var första gången i år matpriserna sjönk – viktigt eftersom de har stor påverkan på inflationsförväntningarna.

LÄS MER: El, charter och tillfälliga prischocker – hur mycket ska Riksbanken bry sig?

Korgeffekten gav en extra skjuts

Utöver detta bedöms SCB:s årliga uppdatering av vilka varor och tjänster som ingår i inflationsmätningarna ha haft ovanligt stor effekt denna sommaren. Den så kallade korgeffekten beräknas i snitt ha höjt inflationen med 0,5 %. 

Med andra ord: det gör att inflationstrycket ser högre ut än vad som faktiskt är fallet.

Prognoserna pekar mot målet – och starkare krona hjälper till

De flesta prognoser pekar på att inflationen enligt KPIF stabiliseras runt Riksbankens mål på 2 procent i början av nästa år, och till och med kan falla något under. En bubblare som kan ge Riksbanken extra draghjälp är dessutom kronan, som fortsatt att stärkas mot både dollarn och euron. Det har på sikt potential att dämpa inflationstrycket ytterligare. 

Sammantaget är inflationen alltså klart inom ramarna och ger Riksbanken utrymme att sänka vidare.

En konjunktur som fortsätter hacka

Ser vi sedan på konjunkturen är den fortsatt svag. Arbetslösheten ligger kvar på rekordnivåer och visar inga tecken på att vända nedåt. Hushållens konsumtion vill inte komma igång, och företagen håller igen med investeringar och nyanställningar. 

Regeringen presenterade nyligen budgetsatsningar på totalt 80 miljarder kronor, där de största posterna handlar om olika typer av skattesänkningar och en halverad matmoms från och med våren 2026. En familj med två barn där föräldrarna arbetar som polis och sjuksköterska beräknas exempelvis få 1 800 kronor mer i månaden. Ett välkommet bidrag som stärker köpkraften och gör det lite enklare för familjerna att få ekonomin att gå ihop. Men med tanke på den stora trögheten i ekonomin och den oro många känner för nya bakslag lär det snarare fungera som ett komplement än ett alternativ till fler räntesänkningar.

Vad gör ECB – och vågar Riksbanken gå före?

Men om både inflationen och konjunkturen talar för en räntesänkning, vad kan då få Riksbanken att tveka? Framför allt handlar det om att utsikterna är grumliga. Vi vet ännu inte effekterna av de kraftiga tullar USA införde mot EU från den 1 augusti. Även om de främst väntas slå mot tillväxten och ha liten, om ens någon, effekt på inflationen, skapar de osäkerhet – och osäkerhet är som bekant ingen miljö centralbanker gillar att fatta beslut i, särskilt inte om räntesänkningar.

Vi har också en pågående skuldkris i Frankrike, som fått marknadsräntor i Europa att stiga. Särskilt de senaste dagarna har uppgången varit tydlig, och det har även smittat av sig på svenska räntor. 

Det finns även risker i Europas största ekonomi, Tyskland, där man nu genomför massiva satsningar med lånade pengar. Tyskland har visserligen en relativt låg statsskuld, så det är inte något akut problem för dem, men det bidrar till högre långa räntor – och det kan skapa problem för länder med större skulder. Inte minst nyss nämnda Frankrike. 

Allt fler börjar nu tro att ECB har sänkt färdigt, även om marknaden fortfarande prissätter en 60-procentig sannolikhet för en ytterligare sänkning till 1,75 % nästa år. Detta var också vad ECB-chefen Christine Lagarde signalerade vid gårdagens räntebesked, då depositräntan lämnades oförändrad på 2 % – alltså samma nivå som Riksbankens styrränta. 

Normalt dansar Riksbanken och ECB nästan i takt, även små avsteg är ovanliga. Det väcker en viktig fråga: Om ECB inte sänker räntan mer, kommer Riksbanken göra det? Och i så fall, vågar man göra det redan nu?

Marknaden tror på sänkning – men oddsen har fallit

Uppbackning saknas dock inte: tre av fyra storbanker tror på en sänkning den 23 september, och även marknaden lutar åt det. Det ska dock sägas att förväntningarna rasat efter en tillfällig topp i början av veckan; från över 90 % då till cirka 40 % i dag.

Själv tror jag det blir minst en till räntesänkning. Men jag är inte alls säker på att den kommer redan nu. Riksbanken kan mycket väl välja att vänta till novembermötet. Då har de mer data på bordet och himlen kan upplevas mer molnfri – åtminstone på det ekonomiska planet.

LÄS ÄVEN: Därför blir det 1-2 räntesänkningar till – varken fler eller färre