Hushållens köpkraft stiger snabbt – ännu en pusselbit för Riksbanken

Svenska hushåll fortsätter att återfå den köpkraft som försvann under inflationschocken. Nya siffror visar tydligt stigande realinkomster och reallöner. Det är goda nyheter för hushållen – men också ännu en pusselbit i Riksbankens argument för högre ränta.

När inflationen sköt i höjden 2022 och 2023 fick svenska hushåll se en stor del av tidigare års reallöneökningar utraderade. Nedgången var så kraftig att det fortfarande märks i statistiken.

Så sent som under första kvartalet i år låg de svenska reallönerna, enligt Medlingsinstitutets internationellt jämförbara mått, fortfarande strax under nivån 2019.

Men återhämtningen går nu snabbt.

I går kom nya siffror från Medlingsinstitutet som visar att lönerna ökade med 2,9 procent i juli jämfört med samma månad förra året. Löneökningstakten har visserligen bromsat in, men eftersom inflationen är ännu lägre fortsätter reallönerna att stiga. Mätt med KPIF ökade de med 2,2 procent.

Och i morse kom ytterligare en pusselbit.

SCB:s nya månadsstatistik visar att den reala disponibla medianinkomsten i juni var 3,9 procent högre än ett år tidigare. I april var ökningen 4,9 procent och i maj 3,7 procent. Det handlar alltså om en tydlig förbättring av hushållens faktiska köpkraft.

Det är förstås goda nyheter. Men siffrorna är också intressanta ur ett ränteperspektiv.

Hushållen får mer pengar att röra sig med samtidigt som svensk ekonomi redan utvecklas starkare än väntat. Detaljhandeln har tagit fart och konjunkturindikatorerna har förbättrats. Lägg därtill höga energipriser, en svagare krona och förhöjda prisplaner bland företagen, så blir det lättare att förstå varför Riksbanken blivit mer inställd på att höja räntan.

Det resonemanget är också tydligt i protokollet från septembermötet. Erik Thedéen konstaterar att det inte längre finns samma behov av att stödja återhämtningen. I stället ser han starka skäl att höja räntan i närtid.

Dagens siffror stärker den bilden ytterligare.

Samtidigt behöver mer pengar i plånboken inte per automatik innebära högre inflation. Det har jag varit inne på flera gånger. Hushållens sparande är fortfarande högre än normalt och en del av den ökade köpkraften kan förstås sparas. Men det finns också tecken på att konsumtionen har börjat ta fart. I augusti ökade hushållens konsumtion med 4,0 procent jämfört med samma tid förra året och gårdagens detaljhandelssiffror visade den högsta försäljningsvolymen sedan mätningarna startade.

Högre realinkomster behöver alltså inte i sig driva upp inflationen. Men när hushållens köpkraft stärks samtidigt som konsumtionen ökar blir det naturligtvis ytterligare en faktor för Riksbanken att hålla ögonen på.