Nu kommer nästa viktiga pusselbit för Riksbanken
De senaste veckorna har allt fler signaler pekat mot ett högre inflationstryck och stärkt argumenten för att Riksbanken kan behöva höja räntan. I morgon kommer nästa viktiga test med Snabb-KPI för september. Frågan är om inflationen börjar säga samma sak som resten av statistiken. Marknaden räknar med att KPIF-inflationen stiger från 0,7 till 1,6 procent. En högre siffra än så skulle sätta ytterligare press på Riksbanken inför novembermötet. Men det kan räcka med en som är i nivå.
När Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i september var budskapet tydligt: inflationen är fortfarande låg, men riskbilden har förändrats.
Konjunkturen har stärkts, kronan har försvagats och kostnadstrycket är förhöjt. Riksbanken räknar därför med att inflationen stiger tydligt framöver och signalerade samtidigt att räntehöjningarna sannolikt inleds redan i år. Och protokollet pekar mot att den första kan komma vid nästa möte den 4 november.
Sedan dess har flera nya siffror snarare förstärkt den bilden.
Kronan har fortsatt att försvagas, marknadsräntorna har stigit ytterligare och Konjunkturinstitutets senaste barometer visade att företagens prisplaner fortfarande ligger över det normala. I går kom ytterligare en signal när tjänste-PMI steg till 57,4 i september, den högsta nivån sedan november förra året.
Än mer intressant ur Riksbankens perspektiv var utvecklingen av företagens kostnader. Indexet för tjänsteföretagens insatspriser steg kraftigt, från 62,1 till 73,3.
Det betyder inte automatiskt att konsumentpriserna kommer att stiga lika snabbt. Men tillsammans med den svagare kronan och andra kostnadsökningar är det en varningssignal.
Nu är frågan vad inflationen säger
Enligt Trading Economics sammanställning räknar marknaden med att KPIF-inflationen stiger från 0,7 procent i augusti till 1,6 procent i september. Riksbankens färska prognos ligger på 1,5 procent. Ett utfall helt i linje med marknadens förväntningar skulle alltså ändå innebära en något högre inflation än Riksbanken räknade med så sent som för två veckor sedan.
Men själva KPIF-siffran blir kanske inte det mest intressanta.
Viktigare blir vad som ligger bakom utvecklingen. Om uppgången framför allt drivs av energi och andra mer tillfälliga faktorer är signalen för Riksbanken mindre dramatisk. Om även tjänster och andra mer trögrörliga priser börjar stiga snabbare blir bilden betydligt mer besvärlig.
En fullständig bild får vi inte i morgon. Men sedan i våras innehåller Snabb-KPI betydligt mer detaljer än tidigare, bland annat utvecklingen för tjänster, livsmedel, energi och övriga varor. Det bör därför gå att få en rätt bra bild av hur brett inflationstrycket är och därmed hur bekymmersamt läget är för Riksbanken.
Till sammanhanget hör också att inflationen just nu hålls nere av tillfälliga finanspolitiska åtgärder. Riksbanken bedömer att inflationen rensad för dessa effekter redan ligger relativt nära 2 procent.
Och det kommer vi att börja se i KPIF den kommande tiden. Flera av de åtgärder som tillfälligt hållit nere priserna börjar nu försvinna. Energiskatten har återgått till sin tidigare nivå och i december försvinner även den tillfälliga sänkningen av koldioxidskatten på bensin och diesel.
Det innebär att en del av den inflationsdämpning som Riksbanken kunnat luta sig mot successivt försvinner – samtidigt som andra kostnadstryck går åt motsatt håll.
Ytterligare ett argument för en höjning?
En enskild inflationssiffra avgör förstås inte vad Riksbanken gör i november. Men marginalerna börjar bli mindre.
Ett utfall tydligt över förväntningarna, framför allt om det också syns i den underliggande inflationen, skulle definitivt göra argumenten för en räntehöjning ännu starkare.
En ny överraskning på nedsidan skulle däremot åtminstone delvis tala för att det kanske inte är riktigt lika bråttom med en höjning som många nu tycks tro.