Varningssignalen inför räntehöjningarna: Största klyftan sedan 1998
Den svenska ekonomin återhämtar sig, men skillnaderna mellan hushållen är historiskt stora. En ny rapport från Konjunkturinstitutet visar att inkomsten har störst betydelse för hur hushållen ser på sin ekonomi, men också att bostadsägare är särskilt känsliga för räntehöjningar. Det väcker frågan hur mycket den svenska återhämtningen tål när Riksbanken nu närmar sig en ny höjningscykel.
Skillnaderna i ekonomiskt förtroende mellan hushåll med höga och låga inkomster har bara varit större vid ett tidigare tillfälle, 1998. Medan hushållen med höga inkomster har blivit alltmer positiva till sin ekonomi har återhämtningen i förtroendet varit betydligt svagare bland dem med lägre inkomster.
Det är inte särskilt förvånande. Hushåll med små marginaler har haft svårare att återhämta sig efter flera år av kraftiga prisökningar. Att inflationen har fallit tillbaka innebär trots allt inte att priserna har sjunkit, bara att de stiger långsammare. Samtidigt är arbetslösheten fortsatt hög, vilket ytterligare försvårar återhämtningen för ekonomiskt utsatta hushåll.
Men KI:s analys innehåller också en annan intressant slutsats, som kan få stor betydelse för den fortsatta återhämtningen och inte minst för Riksbanken när räntorna nu väntas vända uppåt.
Även starka hushåll kan börja hålla igen
Under räntehöjningarna 2022-2023 försämrades synen på den egna ekonomin betydligt mer bland dem som äger sin bostad än bland dem som hyr, även när hushåll inom samma inkomstgrupp jämförs. Enligt KI finns det dessutom tecken på att bostadsägare reagerar starkare när räntorna höjs än när de sänks.
Att svenska hushåll är räntekänsliga är knappast någon nyhet, men det är intressant att se hur tydligt det slår igenom i synen på den egna ekonomin. En räntehöjning påverkar inte bara hushållens faktiska boendekostnader, utan kan också påverka deras förväntningar. Även den som har goda marginaler kan välja att skjuta upp större inköp eller öka sitt sparande när räntorna börjar stiga.
Det innebär att räntehöjningar kan få ett större genomslag på konsumtionen än vad själva ökningen av bolånekostnaderna antyder. Nu har vi dessutom räntechocken 2022–2023 färskt i minnet. Vi vet hur snabbt boendekostnaderna kan skena och hur hårt det kan slå mot hushållsekonomin. Det ökar risken för att hushållen drar i handbromsen minst lika hårt den här gången.
Riksbanken står inför en svår avvägning
Styrräntan har legat oförändrad på 1,75 procent sedan oktober förra året, men både marknadens prissättning och Riksbankens egna signaler pekar mot att en första höjning kan komma redan i november.
Omsvängningen har gått snabbt. I september höjde Riksbanken sin prognos för styrräntan under andra kvartalet 2027 från 1,93 till 2,24 procent. Marknaden räknar samtidigt med en ännu brantare uppgång – fyra till fem höjningar med 0,25 procentenheter under det kommande året.
Tål den svenska återhämtningen det? Ja, det är frågan.
Återhämtningen har hittills varit ojämn och hushållen har ännu inte riktigt vågat lätta på plånboken. Om räntorna börjar stiga igen riskerar även de hushåll som hittills drivit förbättringen att bli mer försiktiga. Samtidigt har hushåll med låga inkomster begränsat utrymme att öka sin konsumtion.
Det betyder inte att Riksbanken bör avstå från att höja räntan. Att hålla inflationen i schack är trots allt deras uppdrag. Men det visar hur komplicerad avvägningen har blivit.
För att vara ännu tydligare: Den största risken är kanske inte att hushållen inte klarar högre räntor, utan att de börjar agera som om de inte gör det.
Om även ekonomiskt starka hushåll drar ned på konsumtionen kan effekterna bli större än vad de ökade bolånekostnaderna antyder. Då riskerar bankernas och andra prognosmakares kalkyler att slå fel. Och det vore knappast första gången.
Samma försiktighet kan också sprida sig till bostadsmarknaden. Det skulle öka risken för den utveckling som jag varnade för i en tidigare analys, där stigande räntor och tveksamma köpare riskerar att skapa en situation som påminner om 2022.
Än så länge finns inga tydliga tecken på något sådant. Bostadspriserna fortsatte att stiga i september, enligt både Booli och Svensk Mäklarstatistik, och mäklarna vittnar om bra tryck på visningarna. Inte minst i Stockholms innerstad, som ofta sätter tonen för resten av landet och där priserna nu ligger på rekordnivåer. Men ju mer räntorna väntas stiga, desto större är risken att köparna börjar tveka och återhämtningen på bostadsmarknaden tappar fart.
Och 2022 lärde oss hur snabbt det kan vända.